ÄTTESTUPA ENLIGT ”DEN SVENSKA MODELLEN”

En gång kommer de flesta att bli gamla. Jag vet att många inte vågar tänka på det – att de vet hur eländigt det är ställt för de gamla, men vi svenskar tycks ha förlorat förmågan att göra motstånd mot statsmakterna? De som har råd kommer att köpa in sig i ”Gated Communities” eller liknande, där de kan få den omsorg de behöver.

De fattiga åker in i Ättestupan, så är det, och så här kan den se ut i dagsläget:

 ”Anna” arbetar i vården och tar på fritiden hand om sin allt sjukare, gamla mamma. Anna blir allt mer utsliten och gör en ansökan om äldreboende för sin mamma. Det blir förstås avslag. Mamman är inte 110 år, inte 100 % dement, inte 100 % döv eller blind. Avslag.

 Anna överklagar till högre instanser och fortsätter med det år efter år, medan hennes krafter sinar ut och hon går emot utbrändhet. Efter tre år ger myndigheterna upp och mamman kommer in på hemmet. Där lämnas hon mestadels ensam i en säng i ett litet rum. Personalen kommer förstås in med mat då och då, som hon inte orkar äta p g a svaghet, ensamhet och att hon blir allt mer uttorkad. Efter en stund kommer de in på rummet och säger: ”Jasså?! Du har inte ätit din mat – skyll dig själv!” De tar maten med sig ut och lämnar rummet.

 Mamman ringer Anna och kvider: ”Hjälp mig, jag törstar ihjäl! Kom hit!”

Anna skyndar sig till mamman efter jobbet och ger henne glas efter glas med vatten och näringsrika drycker som mamman begärligt sörplar i sig, som en törstande i öknen. Personalen borde ha insett att de först måste ge henne att dricka eftersom slemhinnorna successivt kan torka ut hos de gamla (och hos sådana som mig, som har Sjögrens Syndrom).

 Personligen går jag mest på måltidsersättningar då jag är för ensam och svag för att orka äta. Bara de dagar jag träffar folk och rör lite på mig får jag matlust. Men jag överlever ändå – på mina näringsdrycker. Vet inte personal på äldreboenden att detta alternativ finns?

Gamla som lämnas ensamma blir förstås oroliga och ångestfyllda. Då är det dags för psykofarmaka och de biverkningar som kan uppstå hos dem som egentligen inte är psykotiska eller psykiskt sjuka. Ensamhet är ingen psykisk sjukdom utan ett socialt tillstånd som skapats av det omgivande samhället, vars ansvar är att ta hand om de mest hjälplösa. Det botas med mänsklig närvaro, inget annat!

 Mamman blir yr i huvudet, får hallucinationer, blir trött och medvetandesänkt, tappar allt mer kontakten med moder Jord och glider bort från livet. Hon faller förstås ibland och skadar sig, det brukar bli så för dem som får mycket psykofarmaka eller saknar en matta som känner av att den sjuka försöker gå själv och då ger signal till ett larm. (En sådan matta krävde jag att min mamma fick.)

Nå, mamman överlevde inte mer än ett år på äldreboendet. Hon dog av svält och biverkningar till psykofarmaka.

Medan Anna berättade detta ringde en vän ifrån Skottland till mig. Han berättade att hans pappa hade kommit in på ett äldreboende för krigsskadade från andra världskriget, d v s specialinriktat äldreboende?! Han hade en minilägenhet med egen trädgård, där han kunde ströva runt utan att komma bort, så att han fick frisk luft varje dag. Det fanns gott om personal, som såg till att han fick in sig all näring han behövde.

-        Men känner han sig inte ensam där?

-        Ensam? Why? Han är tillsammans med alla de andra på boendet varje dag, och personalen förstås! Detta är som ett första klassens hotell.

-        A first class hotel???

-        Yes.

Jag undrade då om de anhöriga fick betala en hel del extra för denna exklusiva vård? Svaret var Nej. Detta var en del av den skotska välfärdsmodellen. Jag trodde på James eftersom jag besökte honom nyligen och såg alla möjliga tecken till välfärd, b l a inte en enda hemlös i de skotska byarna och småorterna. Glasgow vill jag inte uttala mig om.

 Efter 60 åker man gratis med kommunala bussar och kraftigt subventionerat för övrigt. På vårdcentralen träffar man aldrig mer än max tre läkare. Är man hemlös står man i en kommunal kö på max tre veckor. Bor man i flera decennier i samma radhus (statsägt) så betalar man efter pensioneringen ingen hyra! Är man ensam går man till den lokala puben där även äldre accepteras, alltid öppet. Blir man för dement eller svag så kommer man direkt in på ett äldreboende med god omvårdnad.

 Rheinfeldt -  du kan väl ta patent på orden ”den svenska modellen” och missbruka dem på samma sätt som du gjort med orden ”det nya arbetarpartiet” – men jag hoppas det finns tillräckligt många som fattar att du ljuger, manipulerar och skapar ett nyspråk som ingår i de metoder man använder för att vilseleda ett folk.