Translate

tisdag 21 december 2021

FRAKTUR PÅ ÖVERARMEN - FÖRLAMAD HAND

 Jag halkade i badkaret och snurrade runt i en evighet. Upplevelsen var djupt traumatisk o jag såg att armen var av. --Jag var så chockad att jag måste vänta med att åka till akuten. Nästa dag gick jag in på sjukhuset och sedan minns jag inget mer. Min blackout varade i fyra dygn. Vad som hände då kan en vän berätta, t ex blev jag opererad. själv minns jag ingenting.

Den första operationen misslyckades totalt. Under natten lossnade all metall, brickor, skruvar mm. Jag sa hur det var till personalen men de vägrade tro på mig. Typiskt svensk sjukvård. i journalen står det att allt lossnade när jag kommit hem (mitt fel?).

Så blev det ännu en operation. Kardialnerven hade blivit  klämd och successivt förlamades hand och handled. 

Det har nu gått åtta månader och jag har inte orka skriva om detta digra lidande. Vänsterhanden går att använda lite, nedåt. Jag googlade desperat för att hitta ett hopp. Om kardialnerven är fast blir jag aldrig bra, 

Hittade då EMG; man sänder in svagström i armen. Det tog nästan två timmar och var mycket plågsamt. Att jag fick remiss till Sahlgrenska var ju en seger men svaret tycks inte komma till mig. Det skickades till NÄL. Om det visar att nerven är fast, elavbrott, vill de då erkänna det?

Jag borde ju ringa kl 7 en morgon, men jag är febrig varje natt och orkar inte prata kl 7. Brev svarar man inte på. Armen är full av metallplattor o annat. Den väger ett ton och jag får ingen smärtlindring.

Oxynorm till kvällen?, Lite Cidadon på dagen? NEJ! Morfin är mycket farligare än självmord eller depression. Fast nämnda preparat bara innehåller en viss mängd morfin. En reumatiker åt ihjäl sig på Alvedon. Man ser inte till helheten och jag kan bara hoppas på hjälp från mina änglar.

Jag mötte en idag förresten, en människoängel, som hjälpte mig när jag fallit av en buss. inte sänkt golvet. Hon gav mig så mycket kärlek. Hon stöttade mig till ett fik där vi hade en trevlig stund. Hon bjöd både på kaffet o sig själv. Kärleken övervinner allt och är mitt enda hopp. Min stålarm gör mig obalanserad.

Jag orkar inte mer eftersom jag har flera sjukdomar, men jag älskar min son mer än allt. Det finns några få kontakter till. Vi håller oss nära varandra genom kärlekens kraft och ingen av oss har fått Covid. Nu vill jag tända ljus och tänka på det stora Ljus jag är på väg till i Paradiset.

💖💖💖