För 16 år sedan insåg jag att den statligt finansierade sjukvården skulle komma att ta slut. Jag ringde då runt till alla försäkringsbolag och frågade om de kunde/ville försäkra en reumatiker? Svaret var ett bestämt nej från alla bolag. Detta är en svindyr sjukdom, dyr medicin och mängder av operationer.
Sedan dess har jag hjälplöst glidit mot kollapsen, medan det skars ned på vården, en liten skiva i taget - sedan allt större skivor. Inte ett år gick utan försämringar.
Att skattesänkningarna försämrade den gemensamma välfärden är ju självklart, men det räcker inte som skäl till kollapsen. Om Sverige nu tyckte att man ville vara en humanitär stormakt och ta in ca 150 000 migranter/år så måste man ju också bygga ut sjukvården, eller hur? Jag ville tro att man var så pass logisk i sitt tänkande. Men det var de styrande inte.
Nedskärningarna fortsatte, men nu större än någonsin, eftersom landets ekonomi inte klarade trycket av så många människor från tredje världen, med enorma behov och allt längre fartsträcka till jobb.
Om nu detta gick med vinst så skulle väl inte sjukvården behövt kollapsa? Men det gjorde den - under två senaste årens otroligt stora inströmning av människor. Vården drog sin sista suck.
Efter att blivit felbehandlad alla gånger jag besökt närmaste vårdcentral, med enbart arabiska läkare, så beslöt jag mig för att byta vårdcentral. Har fått det intrycket att Europeiska läkare har bättre utbildning (erfarenhet).
Det var hemskt att ringa runt till flera vårdcentraler och bli bemött av en panikslagen sköterska i telefonen som nästan skrek ut: "Vi har nästan ingen personal! Nu tar vi bara akutfall, ingen planerad vård!"
En vårdcentral hade rykte om sig att vara bra, så jag ringde dit och de sa att de inte klarade av fler patienter och att väntetiden var fyra månader. Några dagar senare råkade de ringa fel och sa:
- Nu är vi äntligen hittat en tolk åt dig som talar urdu!
- VA? Jag har ju ett svenskt namn och talar svenska. Du har ringt fel!
- Åh, så synd. Jag har arbetat såååå länge på att hitta en tolk!
Då fick jag veta ett av skälen till denna stora tidsbrist. Man letar tolkar till all världens språkgrupper. Det tar mycket tid från den egentliga vården. När tusentals nya patienter tillkommer och man bara skär ner så växer köerna tills de blir helt orimliga och folk dör därför att man inte kan få vård i tid. Detta kallas logik, inte rasism.
Överbelastningen gör att pressen blir för stor på personalen, som går i väggen eller säger upp sig - i massor! Och där någonstans tar vården slut, för dem som saknar privat sjukvårdsförsäkring.
Jag har de senaste åren känt mig trygg med min coola, trygga, lugna och ansvarstagande reumatolog - Jonel Pasula. Gissningsvis en av de allra bästa reumatikerläkarna i Sverige. Han ställde upp i vått och torrt för sina patienter. När vårdcentralen som vanligt ignorerat mig då var det han som skrev remisserna till röntgen och andra specialister - för att hålla mig vid liv. Det är tack vare honom jag lever. Han var den stora tryggheten i livet och särskilt nu när jag går mot slutet av mitt liv med ledgångsreumatism. Vi dör 10-15 år i förtid. Inre organ försvagas och lägger av eller så drabbas vi av dödliga infektioner, cancer, hjärtsvikt mm.
Telefontiden drogs plötsligt ned till 1 1/2 timma tidigt på morgonen. Mina vårdbehov var stora men det tog tid innan jag orkade ta upp kampen med att ta mig igenom växeln så tidigt.
I måndags ringde jag och fick höra den där rösten som ber en att ringa en annan dag eller senare, whatever. Men jag ringde en gång i minuten ända tills jag lyckats bryta mig igenom muren, bara för att mötas av änne en hysterisk röst, från en utbränd sköterska. Hon skrek:
- VI HAR INGA SKÖTERSKOR! VI HAR INGA LÄKARE! VI GÅR PÅ KNÄ!
Hon brukade vara mjuk och trevlig, men nu lät hon som vårdcentralernas sköterskor: panikslagen.
Jag sa att jag var utlovad en tid nu i höst.
- Ja, men dr Pasula är sällan här!
- VA? Var är han då? Är han sjukskriven, gått ned på deltid, eller vad?
- Det tänker jag inte svara på! Men jag ska försöka få kontakt med honom och säga att du har ringt.
Jag la på luren helt bedövad. Jag reagerade ungefär som när jag nyss fick veta att min bror hade dött. Det var bara helt overkligt. Nu hade reumatologen "dött" och det vara lika overkligt det.
Om det inte finns några sköterskor eller läkare då har med andra ord REUMATOLOGIN i norra Bohuslän kollapsat!!!
Jag har en lista framför mig med somatiska problem, som jag behövde diskutera med min reumatolog. Men han finns inte här för mig vart tredje år längre?
Jag upprepar för mig själv: Du har ingen läkare mer. Du är förlorad. Du måste lida utan att få hjälp och dö hemma i din säng. Försök att fatta det! Vården är SLUT!
JONEL PASULA - MIN SKYDDSÄNGEL - JAG KAN INTE ÖVERLEVA UTAN DIG! JAG SAKNAR DITT VÄNLIGA ANSIKTE OCH ALLT DET MEDLIDANDE DU GAV MIG. ALLTID GJORDE DU ALLT FÖR ATT HJÄLPA MIG OCH ALLA ANDRA.
Du är för smart för att låta dig däckas av utbrändhet och jag förstår att du också måste ta hand om Dig och din familj. Du finns åtminstone kvar på internet
https://www.bms.se/ledgangsreumatism/om-fraga-doktorn-reumatologi/
