Om vår Ande verkligen vill återvända till ljuset så kan det hända att man får det, utan att ha begått självmord. Folk pratar ofta illa om de som avslutar sitt liv. Så Anna kunde inte tänka sig det utan det fick bli det jag kallar ett undermedvetet självmord.
Men hon var djupt deprimerad och ville bara inte leva mer. Så fick hon cancer och kände sig tvungen att ta alla behandlingarna och tyvärr blev hon frisk och ännu mer deprimerad. Varför fick hon inte dö?
Några väninnor ville dra upp henne ur depressionen: "Vi tar en tur med Estonia, dansar, dricker och har kul!"
Anna lät sig övertalas och åkte de 50 milen till Estonia, det flytande nöjespalatset. Men sedan hände ju det ofattbara och mer än 800 personer drunknade, en av dem var Anna. Jag kallar det synkronisering: när en rad händelser leder fram till något som man i hjärtats djup längtar efter och hennes längtan var djup, lika djup som havet.
Eftersom jag tror på många liv under vår resa i evighetens värld så ser jag döden som en övergång till en värld med många dimensioner i och jag hoppas att Anna har det bra nu!
Själv hade jag en kort nära döden upplevelse och upplevde en kärlek som inte existerar på jorden och mötta den jag egentligen är: en kärleksfull ande med en mängd erfarenheter från många liv.
Allt är väl.
