Jag blev 65 förra våren och det tog lite tid innan bostadstillägget kom igång, för jag var sent ute.
Men pensionen hamnade då på 12 000 kr och jag lyckades genom överklagan få behålla avgiftsfritt boendestöd.
Men i år såg jag till min förfäran att pension + bostadstillägg gjort att jag hamnat på 13 000 kr. Jag fick en chock och tänkte: Nu är det kört med mitt boendestöd! Nu kan de drämma till med 1 850 kr i avgift eftersom jag hamnat för långt från EU:s existensminimum som är ca 11 300 kr.
Och det var kört. Man ville ha högsta avgiften av mig trots att jag skrev ett brev med alla extrautgifter jag som handikappad har. Man skrev att jag av ekonomiska och sociala skäl skulle betala högsta avgiften. Sociala skäl? Har jag fått tio nya vänner utan att jag lagt märke till det?
Jag skrev omedelbart ett mail och sa upp boendestödet eftersom jag ju redan hade överklagat. Att gå vidare till förvaltningsrätt mm orkar jag inte. Jag vet ju att kommunen har stora ekonomiska underskott p g a massinvandringen och att både landsting o kommun har skurit ned i sina utgifter så mycket det bara går.
Jag ger mig inte ut i ett krig jag inte kan vinna. Det får vara svart nu. Jag ligger bara till sängs och skiter i allting. Jag har två möten i veckan: ett med en kontaktperson och ett med min son. Jag vet att det finns de som inte ens har det: inte LSS och inte något barn i samma stad.
Jag kom via internet i kontakt med en aspergare som inte hade pratat med en enda människa på ett helt år! Jo, så illa kan det bli för en hel del aspergare efter 50. De flesta söker inte boendestöd eftersom deras höga IQ, ofta 130 och över, gör det i stort sett omöjligt för dem att hitta en kontaktperson att kommunicera med.
Flertalet kontaktpersoner förväntar sig att aspergare ska vara utvecklingsstörda rakt igenom, d v s korkade. När det visar sig att de är intelligentare än de själva så säger de upp sig efter ett tag.
Själv ligger jag på 120-130, vilket inte är så farligt högt och jag tror att den kontaktperson jag nu har också ligger där ungefär. Kommunikationen flyter på väldigt bra. Hon är givetvis inte så virrig, känslig och ojämn som jag utan är ett verkligt stöd.
När jag är i chock är jag dummare än tåget. Jag går in i väggar, snubblar över mina egna fötter och är helt desorienterad. Då krävs det att min "vän" inte är lika knäpp som jag.
Jag har försökt nå LSS-handläggaren för att be om en timma till per vecka för att ersätta bortfallet av boendestöd. Men det tar tid att få tag på folk och jag vet inte om min "kupp" kommer att lyckas. Det är förstås HELA kommunen som ska spara. LSS är gratis, det är därför jag kommer att försöka få mer hjälp där, men det känns som en omöjlig flykt ífrån de ofrånkomliga neddragningarna inom hela välfärdssektorn.
Vissa säger att välfärdsraset beror på jobbskatteavdragen, vilket är en del av sanningen. Men efter de förödande migrantströmmarna de allra senaste åren rasade det mesta samman, ungefär som World Trade Center. T ex rasade reumatologen och psykiatrin samman med en stor knall. Jag skulle fått träffa reumatologen för ett halvt år sedan, men det har inte funkat. Det saknas läkare.
De som har bra jobb, bor dyrt och fint och har privat sjukvårdsförsäkring samt ständiga semestrar intill vita sandstränder - de fattar ingenting:
VADDÅ SYSTEMKOLLAPS? JAG KAN INTE SE NÅGON SYSTEMKOLLAPS!
