Det blir allt svårare att hantera virusfrågan: Det är bråttom, fel görs och en hel del dör av Covid-sprutan.
Under min livstid har jag inte sett eller hört att människor fallit ned döda efter en spruta. Lätt för vissa att bli konspiratoriska.
Jag har inte heller hört talas om vaccin som bara skyddar den som fått sprutan, men ingen annan.
Ska man då rädda världens befolkning så måste ju varenda en ta en spruta eller två och en viss andel kommer att dö direkt eller senare av vaccinet.
Jag har inte varit rädd förut eftersom jag trodde att de flesta runt mig inte skulle kunna smittas men nu vet jag ju att jag är helt skyddslös om jag angrips.
Man har inte tydligt formulerat vad som händer med dem som har obefintligt immunförsvar eller oförmåga att skapa antikroppar. Vi kan ju inte ta giftet eftersom det kommer att anfalla oss själva. Det är innebörden av autoimmun: inga antikroppar här.
Att jag är så säker på min sak beror också på min erfarenhet av svininfluensasprutan. Efter första ingen reaktion. Jag antar att kroppen jobbade på att skapa någon antikropp. Men efter den andra vaknade jag mitt i natten och kunde inte andas, svetten rann av mig. Jag öppnade fönstret och kastade mig baklänges. Sedan förlorade jag medvetande till någon gång nästa dag. Jag var så säker på att det var en hjärtinfarkt, så jag fattade inte att jag levde. Men det gjorde jag, denna gång. En gång till? Chansa på att jag överlever?
Har aldrig ägnat mig åt spel så jag ringde Läkemedelsverket och sa hur det var. Nej, jag kunde inte få färdiggjorda antikroppar. Det var så komplicerat (och dyrt). Trump fick förstås färdiga antikroppar men vad kan man inte köpa för pengar?
De nya och starkare mutationerna poppar upp som svampar ur jorden. Jag är redo att dö. För vad har jag att sätta emot? Skulle mänskligheten gå under på detta sätt?
Att stänga ned det mesta leder ju snart till svält, hemlöshet och undergång så jag förstår de som hamnat utanför: att de gör upplopp, skriker och protesterar. Världskrig snart? Jag vet inte hur lång tid det tar, men utan tillverkning av mat och annat så kan vi ju inte överleva. Sverige har varit förskonat i hög grad, men det är bara en fråga om tid.
Klimatkatastrofer ovanpå detta så tror jag vi kan skaka tass med dinosaurierna snart.
Jag bunkrar inte upp eftersom jag bor i ett ghetto. Allt skulle stjälas i alla fall och försvara oss får vi ju inte.
Jag är så tacksam att jag snart är 70. Med mina sjukdomar dör jag mellan 70 och 80. Sedan tänkte jag återvända till himmelen. Har varit där förut (NDU) Att sväva runt i kärlek har jag ingenting emot. Jag är så tacksam för alla andliga upplevelser jag haft som övertygat mig om att livet fortsätter i den himmel där vi passar bäst in. Detta liv är inte allt.
Gud välsigne dig som läste detta! Love remains!
