Hur Kan VI Hjälpa Tiggande Romer?

Ja, nu har jag grubblat ett bra tag. Som tidigare i inlägg tror jag inte att Sverige har råd med fortsatt massinvandring, med de höga bidrag som utgår, med det höga antal analfabeter och lågutbildade vi har, som ofta aldrig kan ta sig in på arbetsmarknaden. En tragedi både för dem och oss.

Vår välfärd vacklar. Jag vacklar. Att låta hundratusentals romer komma hit för att få bostad och bidrag skulle snabba på kraschen. Vi kan låta vissa komma hit för att få det bättre, men inte alla.

 Bland oss som vill ha mer reglerad invandring finns det många som vill hjälpa på plats, och i Rumänien är det åtminstone inte krig! Så  VI KAN HJÄLPA! Hur och varför  - det handlar detta inlägg om.

Kanske tycker jag att kåkstäderna kan få stå där och tiggeriet fortsätta tills vi har kommit på bättre lösningar. Jag anser att Rumänien ska ta hand om sina romer och vi om våra. Så frågan är hur vi ska få Rumänien att ta sitt ansvar och i hur hög grad de kan. Det är ett fattigt land. Min uppfattning är att regeringen är korrupt och ljuger och att EU inte fungerar. Hjälpen kommer inte fram, men fastnar i byråkratins och maktens korridorer i Bryssel.

En klargörande artikel:

 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/rumanien-sviker-sitt-ansvar-for-romerna_8779168.svd

”Samtidigt förnekar Rumäniens premiärminister Victor Ponta att den romska minoriteten i Rumänien är diskriminerad. Hans regering talar vitt och brett om romsk inkludering när de träffar sina europeiska kollegor, men bryr sig inte om att samfinansiera de EU-projekt som finns för att hjälpa romer.”

 DN:s artikel nedan tar jag emellertid avstånd för. Det verkar som att man naivt tror på vad ambassadören säger. Hon lägger ju skulden på romerna och menar att det inte finns skäl att tigga. Hon påstår att mängder av integrationsprogram är igång och att arbetslösheten är låg. (De flesta romer är arbetslösa!) Hennes ord påminner om missbruksenhetens i Småstad: "Nej, inga härbärgen! Det försvårar vår behandlingsplan! (De har ingen plan!)

http://www.dn.se/debatt/att-tillata-tiggeri-forsvarar-for-romerna-att-integreras/

 Berättelserna jag har tagit del av, romer jag mött, diakonissan som arbetat i Rumänien, flera Youtube-filmerna säger något annat. Och det faktum att romerna ständigt återkommer hit, trots att de inte erbjuds bostad eller bidrag talar sitt eget språk: de lever i misär där hemma.

Men Correns artikel är rakt på sak. Man genomskådar Rumäniens fagra ord. De har fått 1 970 miljoner Euro och använt dem till Vad? Deras utstötta, förföljda folkgrupp romerna tycks inte fått särskilt mycket. De måste faktiskt få hus att bo i och ett bidrag till mat mm, så att de har en chans att utbilda sig och komma igen.

http://www.corren.se/asikter/torbjornskronika/tiggare-och-fri-rorlighet-6743373-artikel.aspx

”År 2012 betalade Rumänien 1 457 miljoner Euro i EU–avgift och fick tillbaka 3 427 miljoner Euro. Netto:1 970 miljoner Euro. Lägg därtill stora belopp i projekt som på papperet handlar om att fixa vettiga villkor – bostäder, jobb, utbildning – åt till exempel den romska befolkningen.

 Rumänien är ett av EUs tre mest korrupta länder (Transparency International, 2013). Förra året diskuterade parlamentet en lag som skyddar politiker och höga statstjänstemän från att dömas för brott. Slutsatsen skriver sig själv: Många miljoner av EUs stöd till Rumänien hamnar i de politiska bossarnas fickor. De fattiga fortsätter att leva i elände. Att ta sig till Sverige och tigga på gatorna framstår som ett alternativ.”

 En annan artikel, skriven ”inifrån”, av dem som bor i Rumänien och VET vad som gäller bekräftar det Corren skriver: (Ooops, sidan tycks ha utgått!)

http://www.socionomen.nu/text/rumanien-sedan-finanskrisen-har-barnfattigdomen-okat-igen

I artikeln får vi veta att med EU-byråkratin har det blivit sämre. De sociala fonderna är liksom fastfrusna. Förut gick det att söka pengar nationellt och internationellt men EU-byråkratin har blivit en bromskloss. Denna artikel är mycket läsvärd!!!

HÄR tycker jag att en stor del av tiggarproblemet sitter. Eftersom EU-bidragen fryser inne eller går till korruption så kommer hjälpen inte fram, men tiggarna kommer hit. En sak är klar: Hjälp behöver de!

 Jag röstade emot EU. Denna situation är skapad av EU och hjälpen ur den tycks inte komma därifrån. Går det att pressa dem hårdare? Utdela straff? Hur påverkar man EU-parlamentarikerna i deras slutna rum? Jag röstade nej för att jag trodde att vi skulle stå där maktlösa en dag, som nu.

 Om EU inte kan påverkas så återstår välgörenhetsorganisationerna, de stora, de små och de privata initiativen.

 Jag skrev något här som jag nu raderat. Jag var inne på tanken: fadderbarn. Fel. Ska man ge pengar så måste man hjälpa hela storfamiljen. De kan dessvärre prioritera på ett sätt som vi ser som fel, men vi ser inte som de ser, därför att vi inte har deras bakgrund. De lever ofta för stunden, för familjen och får de pengar går de ofta till en massa god mat och cigaretter så att gruppen kan festa och vara glada - en stund. De fattigas liv blir inte så långt (ofta bara 45) och om man ofta lider brist på mat och glädje i livet så kan jag väl förstå deras val - vad de i första hand gör med pengar. Många saknar förmåga till långsiktigt tänkande, precis som jag, med mina sjukdomar. Många dör p g a bristfällig vård. Man kan döma dem som röker ihjäl sig på vildtobak, men vem kan döma som inte själv levt i total misär? Inte jag.

Stoppar in en bild från socionomen (länk ovan!): 28-årig, döende mamma, som ju inte har fått den bröstcancervård hon borde ha fått, i tid. Bor i ett kallt skjul på en soptipp i Bukarest.

Det bästa är när människor eller organisationer kan bygga upp ett liv på plats tillsammans med romer som har motivation att kämpa för en framtid man förut inte såg. Jag vet inte vilken organisation som är bäst, men IM verkar bra.

http://www.manniskohjalp.se/search/site/rum%C3%A4nien

 IM, Individuell Människohjälp gav min funktionshindrade son 10 000 till körkort en gång, vilket gör att jag har förtroende för den organisationen. Han skulle inte kunnat få jobb utan kortet. Jag har läst att de är verksamma i Rumänien.

 Någon förespråkade denna kristna organisation, där romerna måste ta aktiv del i uppbyggandet av ett hus och senare betala av det:

http://www.habitat.org/where-we-build/romania

Det finns ju de där hjältarna också, som tar saken i egna händer: frivilligarbetarna:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5752323

 http://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/article16170794.ab

Tillägg: Efter ett samtal idag med en kvinna som lagt ned mycket tid på Rumänien så kom det fram, det som också socialarbetare i Rumänien har sagt: Det är en svårintegrerad grupp.

Som jag ser det: Om min mormor hade levt som slav, så skulle det påverkat min mamma och också mig. Initiativkraft, livskraft, självförtroende - hur skulle det vara ställt med det? Och om alla tyckte jag var värdelös bara för att jag är svensk?

Stammen håller tätt ihop och vill inte skiljas åt. Exempel: En familj erbjöds plats på ett kristet kollektiv med rum, mat och skola för barnen. De sa nej. De skulle då komma långt bort från sin stam och de offret kunde de inte göra. De valde att leva tillsammans med mannens mamma, storfamiljen och misären: som ibland lyses upp av god mat och fest: när t ex några tiggare från Europa har fått ihop pengar till god mat. "Låt oss äta och dricka, för i morgon ska vi dö - tillsammans!"

Nå, vad dessa fattiga, märkliga och utstötta människor hittar på, så måste man nog förstå den djupa Nöden för att kunna förstå dem som bara lever för nuet och inte kan ta tag i sitt liv för att man inte vet hur, hur man tar sig ut ur Mörkret.