SAD - Mörkerdepression

SAD  - Seasonal Affective Disorder är ännu en av de problem jag har att kämpa med.

Att jag hade talanger för detta märkte jag inte förrän jag flyttade från Stockholm till Västkusten. Vintrarna hade inneburit hög, klar luft, ofta blå himmel och snö. På Västkusten innebar de dimma, mulet väder och regn. Det var som att leva i en tvättsvamp. Molnen var inte bara uppe på himlen men också runt omkring mig. Dimma och duggregn penetrerade mig - och min hjärna dränktes i mörker.

Det var av många skäl inte möjligt för mig då att flytta tillbaka till Stockholm så jag försökte överleva vintrarna, men det gick dåligt. Jag blev totalt kraftlös, trött, apatisk och orkade inte hålla mig vaken.

Jag tog för många tabletter för att slippa ifrån alla mina lidanden och hamnade på sjukhus. Där hade de ett rum för ljusterapi. Väggarna var vita, det fanns gott om ljus med alla de rätta
frekvenserna och vi som satt där var klädda i vita lakan.

Det var inte svårt för mig att vara där klockan sex på morgonen eftersom det bara var några meter dit. Det blev lite smpåprat mellan dem som satt i rummet. Dessa personer såg inte ut att vara  psykiskt sjuka, förutom att de ville gå i ide under vintern. En kvinna sa att hon brukade sova 16 timmar per dygn under vintern, vilket ju trasslade till livet för henne.  Vi diskuterade ljusterapilampor. Jag för min del hade inte råd att köpa en sådan. De kostade minst 3 000 kr.

Läkaren, som skickat mig till terapin, skrev i journalen att ljuset hade god effekt på mig och att jag hade SAD.

De kommande åren längtade jag efter en ljusterapilampa men hade inte råd. Jag fann att i den stad jag kom att flytta till (också utmed kusten) fanns det ljusterapi kl 06 men inga bussar som gick så tidigt, så jag kunde inte ta mig dit. Det enda jag kunde var att fortsätta sova mina 16 timmar eller mer. Därmed gled jag ju bort från det sociala livet och kunde aldrig riktigt fira min sons födelsedag i mitten av januari. Jag gav honom pengar att ha för att gå ut och äta med en kompis på restaurang.

Jag läste en gång att 26 % av dem som upplever det här mörkret påverkas på ett påtagligt sätt, men jag gissar att alla påverkas i någon grad. Växterna går till vila och vissa djur går i ide. De som inte gör det blir ofta mer passiva än annars. Människorna levde också långsammare under vintern innan elen var uppfunnen och sov lite mer.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg förändrades hela mitt sömnmönster efter svininfluensasprutan - det blev svårt för mig att sova mer än sex timmar i sträck. Sedan tar jag en bit av en sömntablett för att få sova lite till. Det är inte bra eftersom Propavan har lång hangover.

Jag befinner mig nu i en svår situation; Jag har tre sjukdomar som ger trötthet och behov av mycket sömn, men narkolepsin sätter stopp för det där och det som då finns kvar är en trött kropp i en säng och en tom hjärna som inte orkar tänka, vara kreativ, sätta upp små mål osv.

Jag måste ju ta hand om dagliga poblem, t ex att kyl- och frys nyss gick sönder. Jag var tvungen att handla via internet eftersom det blev billigast. Jag har en Samsungdator som lever sitt eget liv och strular till det mesta, men vet inte om det var den eller min hjärna som ställde till det för mig, fel blev det i alla fall.

Det kom två killar som lämnade apparaterna i mitt kök och sa att jag inte hade beställt installation och retur av de gamla maskinerna. Eftersom jag är djupt deprimerad bröt jag ihop, lämnade över problemet till en boendestödjare som råkade vara på besök just då och tog mig till soffan, där jag gömde mig i en filt och bara storgrät. Som ensam och handikappad hade jag ingen möjlighet alls att forsla bort de trasiga skåpen. Jag visste att jag hade klickat för retur/installation, men vad hjälpte det mig nu? Eftersom det var minusgrader hade smör och ost i kartongen på uteplatsen nu blivit djupfrysta och jag var trött på att halvsvälta, bara leva på näringsdrycker.

Min stödjare gick ut och pratade med leverantörerna och stötte då på en snäll granne som erbjöd sig att installera kyl och frys. Killarna med lastbilen tog med sig de gamla maskinerna för dumpning. Problemet löste sig av sig själv medan jag grät och jag tackar de fina människor som hjälpte mig och alla de starka skyddsänglar jag har som inte brukar svika mig när det gäller.

Jag ville stoppa in denna lilla ljusberättelse i allt mörker eftersom jag tyckte att det behövdes. När jag kommit till slutet av mig själv då har jag kommit till början av något Större. Länkar till en av mina favoritlåtar:

https://www.youtube.com/watch?v=6GVyIcFJzbU&list=AL94UKMTqg-9AsmPNVhu9yJwt74BM3_Bwu&index=2