Translate

onsdag 8 januari 2014

VÅLDET MELLAN INVANDRARE


Kan Sverige verkligen skydda alla de invandrargrupper, som har ”skyddsbehov” och i så fall HUR?
 
Frågorna kan verka dumma, men det är de inte. Det är ju så att Sverige inte är tillräckligt stort för att skydda alla från alla. Det är ingen kontinent. Så länge antalet invandrare var relativt lågt kunde de som kom från inbördeskrig försöka bo så långt borta från sina fiender som möjligt. Men när inströmningen av människor från inbördeskrig blir mycket stor så ökar farorna.

 De  grupper som nu är på flykt från Syrien är b l a: assyrier/nestorianer, alawiter, shi’iter, sunniter, maroniter, protestanter och katoliker. Vissa av dessa grupper ligger i strid med de andra. Vad jag hört går de kristna inte till attack p g a Jesu pacifistiska lära utan de dödas av islamister eller flyr landet. T ex är intoleransen mellan alawiter och sunniter stor. Sedan har vi dessutom andra typer av etniska konflikter som importerats från andra länder.

 Vad händer om man packar ihop några hundra flyktingar ur dessa religiösa grupper i samma asylboende? Det är rätt förutsägbart att risken för konflikter blir stor. Här är ett litet antal exempel, fast det finns många, många fler:





Numera har ju flyktingarna valet att kunna bosätta sig hos anhöriga i stället, vilket måhända är mindre farligt, men – hur många kan packa ihop sig i samma lägenhet? Och var och när byggs de nya, billiga hyresrätterna?

Jag har pratat med ett par invandrare om deras syn på nuvarande massinvandring: hur de känner inför den och om de tror att de nu och framöver kan känna sig trygga i det land där de en gång sökte skydd;

 ”Sara” är en stark kvinna, oerhört vacker, intelligent och med en förödande humor. Hon är muslim på ett fint, personligt sätt, förmodligen shia (Iran). Hon bär inte slöja utan låter världen få se hennes vackra, böljande, svarta hår och stora leende. Hon tycker om att köpa vackra kläder som framhäver hennes fina figur.

Det är okey för Sara att gå ut och dansa, ta ett glas vin och att leva västerländskt. Men hon vet ju att det för många andra muslimer inte är det. Enligt sharialagarna skulle hon säkert behöva stenas till döds ett flertal gånger för alla sina överträdelser.

Sara flydde för att få leva i frihet och jämställdhet. Men nu ser hon vår stad fyllas upp allt mer av muslimer med olika inriktningar, vissa med bibehållen sharia-tro. Otryggheten har nu blivit hennes dagliga gäst. En dag sa hon: ”Jag är rädd! Jag är rädd för att bli dödad!”

Det finns många muslimska kvinnor som flytt hit därför att de riskerat dödsstraff i sitt hemland, p g a skilsmässa eller annat. Bland dem växer nu rädslan.

 Jag mötte en jättetrevlig kille i en tobaksaffär, ägd av en invandrare, för ett tag sedan. Jag hoppade in i deras samtal med en liten fråga och sedan fördjupades samtalet med den yngre killen snabbt. Jag fick veta att hans familj hade flytt från Irak och orsaken var den att de var kristna. Han drog fram ett kors som annars var väl dolt under skjortan, eftersom det var farligt att visa det för andra invandrare. ”De har bränt ned hundratals kyrkor i Irak! Sa han.” Jag bekräftade med ett nickande att jag kände till fördrivandet av de kristna ut en rad muslimska länder och tillade att jag själv var kristen.

Eftersom vårt samtal kändes tryggt och gränslöst så frågade jag honom vad han tyckte om dagens invandringspolitik? ”Jag avskyr den! Sa han. Det strömmar ju in muslimer hela tiden – de som tvingade oss att fly. Snart är de väl alla här och då måste vi fly igen. Jag är livrädd för att bli dödad! Vi har byggt upp en fin restaurang här och blivit svenskar. De har redan försökt bränna ned den en gång … jag vill inte fly igen!

Och vet du, bara för att jag tycker som jag gör, så kallar de mig rasist!"

 Jaha, då hade alltså ett möte mellan två ”rasister” plötsligt uppstått. Det kändes märkligt – jag menar alltså definitionen ”rasist”. För det handlade uppenbart om en dödshotad kristen som flytt för sitt liv och kanske måste göra det igen. För att han var rasist? Nej, för att det finns en reell, växande hotbild kring hans familj och andra kristna. För att nu inte tala om judarna …

Sverige kan inte fortsätta att importera inbördeskrig utan eftertanke och planering, eftersom de internt stridande parterna då bara förflyttas geografiskt men inte mentalt – alltså fortsätter striderna i viss mån i det nya landet. Det är vad vi som bor i verkligheten ser och hör.

 Eftersom det stod mängder av kyrkor i flera länder i Nordafrika och Mellanöstern under många hundra år, som numera är eller håller på att bli nedbrända, så måste det ha skett en radikalisering inom Islam. Varför? DET är en intressant fråga att ta upp i det offentliga rummet, liksom hur vi ska kunna skydda judar och kristna flyktingar från stora mängder inkommande muslimer. Vissa av dem är förstås toleranta och ofarliga, men problemet är den andel som inte är det. Flodhästen mitt i rummet får man inte tala om, men jag känner att jag själv inte har något val. Det är folkets tystnad som dödar demokratin. Den bristfälliga demokrati som finns kvar är inte nog för att skydda dem som behöver skydd.
 
 
 
 
 

 

 

Vill ha läkare som TALAR SVENSKA!

SPRÅKFÖRBISTRING!

Året började med en urinvägsinfektion och besökt på närakuten. Där fick jag träffa samma läkare som min son blivit så besviken på eftersom han inte gick att prata med. "Han såg indisk ut." Jo, det gjorde han. Och det stör mig inte alls, utan det var hans stora tystnad som störde mig. Han ställde korta frågor och jag svarade, men fick inga eller obegripliga svar. Hur mycket/litet svenska kunde denna läkare egentligen förstå?

Eftersom mitt fall var rätt enkelt - urinstickan visade ju vad problemet var - så kunde jag få ett recept i min hand. Men kommunikationen var 0 och jag bävar inför nästa gång jag måste försöka göra mig förstådd inför denna kalla, tysta man. Hans blick var så nedlåtande att jag nästan förintades. Jag funderade över vilken kvinnosyn han bar med sig?

Han ställde mycket korta frågor. Jag gav komplexa svar, som lämnades helt okommenterade. Förstod han ordet "tredagars-penicillin-kur" eller "tiodagars"? Jag svävade i total ovisshet eftersom han var envist tyst. "Jag vet att jag överlever Tetracyklin!" "Finns inte! var hans svar." Vaddå? Det klart att det finns, men det är inget förstahandsval idag. Man bekämpar överanvändning av bredspektrumantibiotika. Vad var det som inte fanns? Hans ordförråd eller hans respekt för mitt intellekt? Räcker detta som grund för en läkare att stå på i dagens brist-Sverige?



När jag efter flera timmars väntan och genomfört besök vacklade ut till sonens bil tog vi oss till Mac Donalds för att snabbt få något i magen.

Jag konstaterade att invandrartjejen som betjänade mig där talade perfekt svenska, log mot mig och fick mig att må lite bättre. Sanningen är den att butiksbiträden och liknande talar oerhört mycket bättre svenska än många av dagens invandrade läkare. Det är många som märkt av detta och skulle vilja säga till politikerna:

Hallå, där uppe - vi som är sjuka behöver få TALA med en läkare som FATTAR vad vi säger och kan SVARA oss på ett sätt som vi förstår utan svårighet. I annat fall får ni ge oss svensktalande TOLKSERVICE! 

Det finns personer med språkliga störningar, nedsatt hörsel eller allmänt nedsatta, som inte orkar med gissningslekar i svaga lägen. En läkare är en slags healer, en person som kan hjälpa till i helandeprocessen inte bara med recept utan också med bekräftelse, medkänsla och värme. 

Den bästa reumatolog jag någonsin haft är en sydeuropeisk mix, kanske född i Sverige? Vet ej, men han talar absolut perfekt svenska, har en fantastisk utbildning i bagaget (engelsk?), upplever sig kallad av Gud att hjälpa reumatiker (kristen?) och ser till att bokstavligt och bildlikt befinna sig på samma nivå som patienten, förtroligt nära. När jag går ifrån ett sådant läkarmöte känner jag mig glad och upplyft, även om något mindre roligt har kommit fram. Han funkar helt enkelt som en healer ska.

Jag vet att det råder läkarbrist, men vi som bara talar svenska och engelska måste faktiskt få en ärlig chans. Höj svenska-kraven på invandrarläkare!

Under min lilla måltid på Mac Donalds studerade jag människorna runt omkring, eftersom jag så sällan kommer ut numera. 90 % var invandrare och av dem var det påfallande många som inte talade svenska med varandra, fast min erfarenhet säger att rätt många kan hyfsad svenska.

Min åsikt angående denna "anpassning till det svenska samhället" är att den saknas och är efterlängtad av de få svenskar som ännu finns kvar i mindre städer och i förorter. Just språket är en starkt förenande kraft! Om folk runt omkring mig bara talar ett språk som jag förstår så får de se ut hur sjutton som helst. Jag skulle ändå uppleva dem som svenskar, men inte annars.

Det är spännande att resa ut i världen och möta främmande folk, kulturer och språk. Det är, eller var, skönt att återvända till Sverige och plötsligt förstå vad människor runt mig sa. Men det Sverige som nu formas är inte mitt hemland eftersom jag inte kan förstå vad människor på matställen, gatan, affärer osv talar om. Jag har ingen aning om vad grannen på uteplatsen säger. Det är ju ett övertag för dem, att jag inget förstår.

Det ingår i nordeuropeisk kultur att visa hänsyn gentemot människor i ett annat land, där man tillfälligt bor genom att tala sitt eget språk med en landsman relativt tyst och diskret, för att inte skapa en känsla av utanförskap/främlingskap hos människor runt omkring.

Men det inser jag inte ingår i många andra kulturer. Så, då är fråga om invandrare bör gå på kulturkurs och lära sig visa bättre hänsyn till svenskarna i denna fråga eller om vi ska köra med apartheid i stället: De som vill tala ett visst språk får bo i samma område?

Det invandrare tillför vårt land är inget problem, bara något bra. Men det existerar problem - som man inte kan tala om eller söka lösningar på p g a rasist-stämplingen. DETTA är Sveriges största problem 2014! Debatten är helt låst och ligger på pajkastarplanet. Jag väntar fortfarande på att den seriösa debatten ska börja.