Hur ska KRISTNA förhålla sig till ISLAM?

En jämförelse mellan Kristendomens grundare, JESUS, och hans relation till den tidens religiösa extremister - samt relationen mellan dagens Kristendom och Islamister.

 

Det som är i allas tankar numera är den extrema invandringen av muslimer och konsekvenserna av detta. Politikerna tar på sig slöja för att klart markera var de står i denna fråga. Massmedia ger oss varje dag nya skäl att tycka synd om den förtryckta gruppen muslimer, som kräver att vi anpassar oss efter deras sharialagar, medan kristna i deras länder över huvud taget inte har några rättigheter alls, varje sig att bygga kyrkor eller att leva vidare.

I de länder båda religionerna har samexisterat har ofta de kristna fått underkasta sig islam genom att följa deras lagar, betala skatt (zakat) till dem och vara ett "lydfolk" eller dhimmis, med färre rättigheter. Jag menar att det är åt detta håll vi nu är på väg - om vi inte vaknar upp! Vi kan inte se islam som en religion i mängden, vi får inte underskatta dess politiska/ideologiska sida.
(Misstänker att socialbidraget av vissa kan uppfattas som "zakat" och de kostnader vi bär upp för mängden Halal-certifierade produkter änne mer "zakat".

Eftersom vi har religionsfrihet anser regeringen att islam kan ta för sig av denna frihet även om det är på bekostnad av övrig befolknings ofrihet, och en dag är den slut, vi har blivit dhimmis.

 Kyrkorna i allmänhet hoppas att ju mer kärlek de öser över denna typ av ideologi desto vänligare inställd blir den till de kristna. Men det är inte vad vi kan se i andra länder, där även mycket snälla kristna får halsen avskuren och kyrkor bränns. Visst kan man utveckla positiva relationer med enskilda, förnuftiga muslimer men hotet kommer från den organiserade, extremistiska formen av islam som är en del av denna ideologi.

Imamer och biskopar gick hand i hand på Tharirtorget i Kairo men en kort tid därefter satte den stora kyrkbränningen igång, så, törs vi verkligen gå hand i hand med islam?

 VAD SKULLE JESUS HA GJORT?

Gick Jesus hand i hand med de bokstavstroende fariséerna? Kysste han deras fötter, var han mån om att lyda deras lagar, bad han alltid om ursäkt om han hade råkat trampa dem på tårna? NEJ!

Var Jesus tyst inför alla de angrepp som riktades mot honom?  Nej, han sa ifrån riktigt rejält och backade inte en centimeter. Han stod upp för det han trodde på. Här, ett exempel:

 

 

 

Han skriker b l a: "Ve er fariséer, hycklare! Blinda är ni! Korrumperade! Ni följer lagen till det yttre men bryter mot lagens verkliga intentioner! Ruttna på insidan är ni! Uslingar, Skurkar!!!"

De superortodoxa fariséerna lät anklagelserna regna över Jesus, eftersom de ansåg att han gjorde fel då han inte anpassade sig efter deras (sharia)-lagar. Grundaren av kristendomen: Jesus skulle alltså anpassa sig efter en annan religion: ortodox, extremistisk judendom. Gjorde han det? NEJ! Han var mild mot ”folket”, de enkla judarna, de som inte var religiösa extremister, men gentemot de skriftlärda var han extremt ärlig!

 

Jesus kämpade inte främst för uppehållandet av vissa ytliga lagar utan mot viktigare saker: För Kärleken till det behövande folket och mot Marknadskrafterna. Att man försökte pressa av fattiga så mycket pengar som möjligt till offerdjur i Templets förgårdar kunde han inte tolerera. Och hur visade han det? Ungefär så här:

 

 

Har vi uppfattat Jesus kärlekslära på rätt sätt?

 

Kärlek handlar kanske om att stå upp för det  man tror på? Att våga göra det utan att tveka, att inte ”go halal”, vägra anpassa sig efter det man inte tror på, kämpa mot omskärelser, hedervåld, hedersmord, månggiften, bortgiften, kvinnoförtryck, diktatur och hotkultur, zakat och all styrning bort ifrån ALLAS vår frihet till eller från religion.

 

Jesu lära tog avstamp i det mänskliga, svaga, folkets behov av hälsa, mat, tröst och hjälp. Han kom inte med en bunt stentavlor för att slå i skallen på folk, för att göra våra liv värre än de redan är. Han revolterade mot de skriftlärdes krav på ett välputsat YTTRE. Att säga nej till påtvingad sharia är också det att betona människans förmåga att följa HJÄRTATS RÖST i stället för att anpassa sig efter ett otal föreskrifter som gäller det yttre.

 

Jesus bröt ständigt mot diverse lagar för att visa att människosonen var för mer än lagarna. Han ryckte ax på åkern när han och lärjungarna var hungriga, trots att det var sabbat och arbetsförbud.

Han botade sjuka också i strid med denna lag. Han blev givetvis attackerad för vartenda bud han bröt emot men hade alltid rätt svar på tungan och bad inte om ursäkt för sin tro. Orden var som sagt ofta mycket skarpa:

-  Ni är som gravar man går över utan att märka dem. Människorna ni möter anar inte vilken ruttenhet ni döljer!
 

-  En laglärd protesterade: DU HAR FÖROLÄMPAT OSS! (Sårade känslor som argument)

- Jesus: Ja, för ni krossar människor under så omöjliga religiösa krav att ni inte ens själva skulle kunna tänka er att uppfylla dem. Akta er! Ni är som era förfäder, de som dödade profeterna. Mördare!

Jag kan konstatera att Jesu förhållningssätt var att befinna sig i ständig kollisionskurs med de ortodoxa och att detta skulle komma att leda till hans död, men anpassning? Nej, det ser jag ingen.

 Har detta något med kyrkornas inställning till islam idag? Ja, det tycker jag, eftersom islamisterna kräver av ALLA att följa DERAS regler, inte vårt hjärtas inre röst eller preferenser när det gäller mat.

 Mitt sista möte med en muslim slutade med att han tog avsked av mig genom att ta min högerhand i sin (!) – trots att det ju är förbjudet bland extrema muslimer. Vi hade också ett samtal om bönen, ifall det räcker att be med tanken, utan ord? Jag sa att man använder enbart telepati i himlen och killen såg lättad ut. Han var lite trött på att rabbla koranen.

Att älska sin nästa innebär dialog med ödmjuka människor men inte att alltid göra som Muslimska Brödraskapet vill! Att älska är inte mesighet, kompromissande o självutplåning.

Norge har tidigare varit mer kristet aktivt än Sverige och jag antar att detta spelar in i deras ifrågasättande av moskéer finansierade av diktaturen Saudiarabien, som har total frånvaro av religionsfrihet.

 

Vår religionsfrihet är stadigt krympande. Det finns kristna som känner sig allvarligt hotade, särskilt de som har flytt hit från Mellanöstern och vissa som arbetar inne i en kyrka nära en moské. De är rädda för attacker och det med all rätt, eftersom de blir allt fler.  Är då Sverigedemokraterna den enda starka röst som är beredd att försvara kristendomens existensberättigande? Men inte KD? Är inte det konstigt? Jag känner inte igen Jesu sätt att agera i flertalet kyrkors förhållningssätt till en religion vars mål är att utplåna "bokens folk".

 

 

Skypekontakt med världen, inte oproblematiskt

Kan man skriva av sig all sorg och smärta? Förmodligen inte. Eftersom sjukdom verkar isolerande så tänkte jag att Skype-kontakt kunde vara en bra idé? Så när jag fick kontakt med en annan bloggare så skaffade jag mig ett headset för att få det hela att funka.

Så satt jag då där och talade med en svensk man på Filippinerna. Jag kunde både se och höra honom trots de stora avstånden i tid och rum. Det var länge sedan jag skypade så det kändes fantastiskt och spännande.

Jag kallar honom Anders. Han hade många intressanta åsikter på sig blogg. Tänkte oftast "outside the box". Det är roligt att få låta tankarna glida iväg åt alla möjliga och omöjliga håll, för "sanningen" är inte statisk eller enkel att finna. Hans blogg inspirerade mig att göra utflykter i tankens värld.

Självklart delade jag inte alla åsikter som Anders hade, men det är ju inte heller nödvändigt. Det roliga med att möta andra människor är ju att deras tankar inte är identiska med mina.
I mötet med en annan människa tvingas jag ompröva mina egna åsikter och det bör vi alla göra. Stelhet och stagnation är inte positivt.

Men det fanns en åsikt som stötte mig något. Anders var anhängare av "Klimatbluffen-gänget". Själv tror jag på den majoritet av obundna forskare som kan påvisa allvarliga klimatförändringar och hur vi har bidragit till denna situation.

Nå, vi hade några samtal och jag sa vid sista tillfället: "Kan jag ringa dig en annan dag och fråga hur det egentligen är att bo på Filippinerna!"

Strax efter detta drabbades öarna av en stark jordbävning, som slog hårt. Jag undrade oroligt hur det hade gått för Anders. Tog kontakt och fick veta att han hade överlevt, trots att huset gått i vågor och att ett hus längre bort hade slungats ned i avgrunden. Jag förstod, trots den lugna ytan, att upplevelsen hade satt sina spår.

Sedan dröjde det inte särskilt många dagar innan nästa prövning drabbade Filippinerna: århundradets starkaste storm!!!

Rapporterna började nå fram och jag insåg katastrofens omfattning. Det fanns ingen aktivitet på Anders blogg. Han hade ingen internetuppkoppling eller el. Kanske låg datorn begravd i leran någonstans? Kanske också ... Försökte minnas vilken ö han bodde på. Det började med Le ....Leyte? Fick höra att detta var den värst drabbade ön och att allt liv där syntes vara utplånat.

Nu började jag tappa hoppet om att Anders levde. Tanken var svår att processa - denna varma person, så stabil och trygg i sig själv - inte kunde han vara borta? Inte bara så där ... ? En vänskap hade just slagit rot, den kunde väl inte redan ha ryckts bort med stormvindarna?

Jag själv tror på andens eviga vandring genom många liv, där lidandet syftar till att vi ska lära oss något nytt, utvecklas, men detta trodde inte Anders på. Jag tycker det är okey att var och en har sin egen form av tro. För visst är det svårt att tänka in någon slags mening i katastrofer som denna. De ser helt meningslösa ut och man tycker att lidandet borde ha sina gränser och den gränsen heter ofta just döden, den som gränsar till ljuset.

Ingen slipper undan lidande, ingen. Vi kan söka upp våra paradis på jorden såsom min vän, men just "paradisen" tycks vara de mest utsatta för klimatförändringarna.

I Sverige är det trångt om tankeutrymmet, vi ska helst tycka ungefär detsamma allesammans. Avviker man åt något håll blir man lätt mobbad. Då är det ju inte fel att testa att bo i något annat land. Det gjorde min vän. Han reagerade och agerade, slog sig ned i ett land som kändes friare, varmare och bättre. Han berättade b l a att sjukvården var bättre: inga köer, fint bemötande och billigt.

Många jämför denna katastrof med tsunamin i Thailand, dit många paradis-längtande svenskar och andra sökte sig. Jag minns en amerikanska som hyrt en hydda på den vita stranden. Hon sa att hon var där för att söka "Peace with her maker." Jag hoppas hon fann den.

Jag får låta tiden gå eftersom man inte har samlat ihop eller identifierat alla döda än. Sedan får jag väl kontakta UD och se om jag, som bara var en blogg-kompis, har rätt till information.

Jag är förundrad just nu över hur illa mina Skype-försök hittills har avlöpt:

Min sista kontakt med mitt X hade jag via Skype: Texas - Sverige. Vi hade inte sett varandra på flera år så glädjen var stor. Vi grät båda två, överrumplade av starka känslor. Tänk att vi kunde se och höra varandra bortom tid och rum!

Några månader vara han död p g a en dykolycka i närheten av paradiset: Galapagosöarna.

Min sista Skype-kontakt var med en vän i Skottland. Det var också en stark upplevelse, att vi plötsligt kunde komma så nära varandra. Vi pratade i flera timmar och sa att vi snart skulle höras igen.
Men så blev det inte.

Hans dator dog. Och han älskade mamma dog helt plötsligt. Deras relation hade varit mycket stark och varm. Jag insåg att denna sorg skulle ta mycket av hans energi och göra det svårt att tänka på att köpa och  lära sig en ny, modern dator. Kontakten får inskränka sig till glesa, dyra telefonsamtal i stället.

Med tanke på allt detta vet jag knappt om jag vågar använda Skypa någon igen ...

Svensk Massmedias Mörkläggning

TRAGEDIN I NORGE

I måndags hörde jag på Rapport om busskapningen i Norge och fattade ingenting. Vaddå busskapning? Flygkapning - islamistiska terrorister. Busskapning .... ??? Vad har hänt med norrmännen, de som är så rika - inte behöver de kapa en buss för att ta sig till Oslo?
Och hur tänker man då när man mördar chauffören, som ska köra bussen? Det kändes också otänkbart att en norrman skulle ha skurit ihjäl alla passagerarna med kniv. Alltså ville jag ha en förklaring till denna märkliga händelse.

Eftersom jag inte klart uppfattade alla orden från den norske reportern i Aktuellt, gällande gärningsmannen, så återvände jag till datorn senare på kvällen. Men då hade norrmannen röst dubbats med en svensk röst som INTE översatte allt reportern hade sagt. Några viktiga ord censurerades bort, viktiga för att förstå dådet! Aktuellt 21.55 var dock ocensurerat och denna gång uppfattade jag orden "av utomnordisk härkomst." Nu kunde jag kombinera orden desperat med invandrare eller asylsökande och kunde gissa mig till vissa samband.

Nästa dag insåg jag att det som hänt i Norge nu var en världsnyhet. All världens press skrev helt öppet om nyheten och VARFÖR dessa ofattbart brutala mord hade inträffat. En asylsökande man från Sydsudan hade drabbats av panik i samband med avvisning från en flyktingförläggning i närheten av busstråket. Detta var nödvändig information för att förstå dådet. Det tyckte inte Sverige, som nöjde sig med "31-åringen". Demokratisk media finns i:

Norge, Danmark, Finland, Polen, Tyskland, Frankrike, Spanien, USA och global rapporteringsmedia!

http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/norway/10427323/Norway-bus-killer-was-due-to-be-deported-today.html

http://www.newsdaily.com/article/70ecb1011e08c33f60055bcd114fb673/norway-bus-hijacker-was-to-be-deported

Sverige  fortsätter att driva in i diktaturens töcken, där bara en enda åsikt är tillåten: Massinvandring är bra. Alla andra åsikter är förbjudna och så fort en invandrare begått brott så måste detta hållas hemligt. Däremot inte om gärningsmannen är svensk och absolut inte om han har Aspergers syndrom eller är psykiskt sjuk. Vissa ska skyddas, andra inte. Är en autistisk människa mindre värd att skydda än en afrikan?

Vad säger det inträffade oss? Utländsk press drar sig inte för att berätta om den desperata avvisade mannen från Syd Suden, men Sverige, som i hög grad var berört av händelsen valde sitt gamla mörkläggningsspår.

Det finns risker med stor invandring från tredje världen, från fattiga länder där människor vuxit upp med brutala våldsdåd inristade i ögon och själ. Det finns risker som vi måste väga in och ta hänsyn till för att söka avvärja katastrofer som den nu inträffade. Vi behöver vara informerade om vad som händer, men när media konsekvent mörkar ned invandringens konsekvenser så blir det förstås så att människor vänder sig bort från traditionell media för att hitta svaren någon annanstans. Det finns alternativ svenska media och utländsk media. Detta måste väl ändå svenska journalister förstå?

Fortsätter massmedia på inslagen väg så kommer de till sist att ha mycket få läsare!

Det slutna, odemokratiska samhälle som nu vuxit fram leder till spänningar och våld. De odemokratiska metoderna blir allt vanligare. Jag tänker på attacken mot Jimmy Åkesson, där en äldre dam tagit på sig rollen att frälsa Sverige från ondskan, eftersom mainstream media skapat en bild av honom som nazist. Ungefär samtidigt gick AFA till angrepp mot sverigedemokrater genom att b l a spränga flera av deras bilar i luften !!! Varför tror människor att de kan skapa ett demokratiskt samhälle med odemokratiska metoder, såsom våld???

När ska dagen komma då invandrarfrågorna blir öppna och kan diskuteras utan tårt-kastning på de som ser vissa problem och därmed genast klassificeras som rasister? Att det finns problem sätter den nyligen inträffade tragedin i Norge spotlights på, och där är man också beredd att diskutera dem utan epitetet rasist.

Jag lyckas inte fälla in filmen, men här nedan finns länken till  Skavlan-inslaget där komikern Özz Nujen går till hård attack mot "rasistpartierna" SD och Fremskrittspartiet och förväntar sig 100 % medhåll av den norske politikern, men fattar inte att i grannlandet Norge lever man inte med samma föreställningsvärld som i Sverige. Att säga i ett nyhetsprogram att en desperat, avvisad, asylsökande afrikan dödat tre människor på en buss är fakta, inte rasism.

http://www.youtube.com/watch?v=UN3GavhxN_o

Jens Stoltenberg säger några kloka ord: Rasism är att diskriminera människor p g a deras ras eller hudfärg. Att använda ordet fel skapar fördomar och avstånd mellan människor.

Här har Sverige mycket att lära, vi måste bli ärligare och minska avstånden, inte låta "rasist-rädslan" förstöra det konstruktiva samtalet.

Det är förståeligt att Nujen klipptes bort i den norska versionen av Skavlan eftersom han gjorde en ful attack på partier, vars företrädare inte var där och kunde försvara sig, demokratiskt valda partier. Nyttigt för Nujen att inse att PK-ligan inte regerar hela världen. Allt färre länder förstår vad Sverige håller på med.

Är man Rasist om man är Realist?

Den 26:e augusti 2013 förändrades både jag och min blogg.

Det var då jag skrev om hijab-drevet, drevet mot svenska rasister som skulle ha misshandlat en muslimsk kvinna. Nej, man sa inte rakt ut vilka förövarna var, men indirekt - genom att ledande politiker tog på sig hijab: "Vi manifesterar att vi står på muslimernas sida mot de förtryckande svenska rasisterna! " Men det fanns inga svenska förövare, möjligtvis hedersrelaterat våld.

Man kan väl säga att denna och en rad andra massmediala drev och extrema politiska beslut ledde till en "omvändelse". Tidigare hade jag varit en vänsternisse och antirasist av stora mått. Jag hade gjort allt för att visa, i konkret handling, min sympati med en hel del flyktingar, jag hade vägrat lyssna till fattiga vänner som kunde berätta om förmåner invandrare hade, som vi fattiga svenskar inte hade. Jag hade filtrerat all information, för att inte förlora tron på den villkorslösa kärleken till alla människor på jorden. Media fick mig att se allting från just deras perspektiv.

Jag ville vara en god kristen, så jag förlät alla former av övergrepp från invandrargäng: våld, hot, vandaliseringar, stölder och t o m mordförsök på en familjemedlem.  Mordförsöket var ju svårast. Det krävde att jag ofta gick till ett café med somalier för att över huvud taget kunna se dem som människor. Och det gjorde jag, för de kvinnor jag mötte var mycket kärleksfulla, men deras män såg jag aldrig röken av, tyvärr. Nå, jag var på väg att helas, trodde jag ...

men det var DÅ, när jag arbetade så hårt med att förlåta allt våld från invandrare mot min familj - det var DÅ regeringens stora pekfinger riktades mot Mig:

- ERKÄNN - DU ÄR RASIST! Du skriker elaka ord, trampar på de svarta, misshandlar och rånar de stackars flyktingar som har kommit hit ur den stora nöden. ????????????????????????????

Den svarta mannen som blev sparkad på - svenskarnas fel! (Nej, kurdernas)

Bränderna i Hjulsta och en mängd förorter - svenskarnas fel! (Förenklad analys?)

Man behöver inte vara statsvetare eller ekonom för att fatta att en obegränsad invandring, delvis från u-länder med hög analfabetism, belastar ett lands ekonomi enormt hårt. Och efter ett tag leder det till kollaps av skola, sjukvård, äldrevård, omsorg och bidragssystem.

Någon som vet mer än jag: Assar Lindbeck:

https://www.youtube.com/watch?v=TOZVXQ2ojBA

Efter 5 minuter kommer han in på de stora problem vi har idag med att hantera den massinvandring som redan har skett och om den fortsätter i ännu högre grad blir det en extrem utmaning att kunna erbjuda dem som kommer hit någonting alls mer än tak över huvudet och lite mat.

"28,8 % av afrikanerna är arbetslösa. 60 % av de som behöver socialbidrag är invandrare.

Svensk arbetsmarknad är inte särskilt väl anpassad till den typ av invandring som vi har idag med lågutbildade från utomeuropeiska länder. "

Nedskärningarna inom den sociala sektor jag som sjuk är i behov av står som spön i backen. Jag tycks befinns mig i ett slags ekonomiskt jordskred. Går oavbrutet back då avgifter inom sjukvård och omsorg höjs. Allt oftare måste jag betala själv för mina originalmediciner då deras kopior visat sig vara helt verkningslösa. Hotfulla moln tornar hela tiden upp sig - det mesta ska sparas bort. Mitt gratis-LSS kostar nu flera hundra i månaden och en dag blir den kanske indragen?

Det är uppenbart att i första hand är det just sjuka eller gamla som får bekosta de snabbt växande kostnaderna för en orimligt hög invandring. Jag är alltså inte emot invandring! Men den måste vara reglerad/kontrollerad/terroristfiltrerad. Den måste stå i proportion till antal lägenheter och jobb och kommunernas ekonomi. Bidragskakan ska räcka till allt fler.

Min mamma fick varsel innan något omvälvande skulle ske. Jag ärvde den gåvan och jag lärde mig respektera den efter det att jag hade struntat i varslet ang. min fars död och en allvarlig trafikolycka, som jag kunde ha undvikit. Tack vare Gåvan kunde jag i god tid ta ett värdigt avsked av min mor.

En kväll då jag tittade på nyheter om Syrienkriget fick jag ett varsel, blev illamående och ångestfylld, samtidigt som en tydlig röst sa: "Snart är de här!"

Jag tillät mig att tvivla. Jag hade genomlidit hela den arabiska "våren", varför skulle detta vara annorlunda?

Några dagar senare meddelade media att ALLA syrier som kunde ta sig hit skulle få PUT!''

(Uppdatering: Det är svårt som synsk att tolka sådant man ibland får uppleva. Idag, jan. 2015 förstår jag min mediala upplevelse på ett bättre sätt: "Dom" kan tolkas som IS. I just Syrien uppstod detta monster och hot mot Sverige, Europa, världen. Att ha fri passage mellan Sverige och Syrien, att kunna passera gränserna utan ID-handlingar är en inbjudan till importerad islamistisk terrorism.)

Det svindlade till i huvudet på mig och frågorna stod i kö: "Men, vi har ju inga bostäder? Få jobb. Vi kan ju inte ha råd med svindyra asylboenden i mängd när vi inte har råd med äldreboenden? Sverige brinner ju redan och det är lågskaligt krig i Biskopsgården. Ska vi ÖKA problemen i stället för att LÖSA dem vi redan har? Vi har enorma problem att ta tag i. Vi behöver satsa rejält för att förorterna ska sluta brinna!

Jag har talat med invandrare som säger samma sak som den här killen:

 

 

Som vi vet befinner sig EU i kris och vad jag kan se utgör inte Sverige något undantag. Alltså uppstår ett etiskt dilemma som är mycket svårlöst. Att grupp ställs mot grupp är ofrånkomligt. De som först tar smällen är funktionshindrade och gamla, sedan låginkomsttagare som måste finna sig i extremt höjda hyror för att bostadsbolagen ska ha råd att bygga till alla nyanlända. (Detta säger det kommunala bostadsbolaget här). Sjukvårdsbristen drabbar alla som inte haft råd med en privat sjukvårdsförsäkring. En rimlig skolsituation kan uppnås bara av dem som har råd att bo i ett "fint" område.

De som längst kan hålla sig undan kännbara konsekvenser av våra öppna gränser är de rika, där man ofta kan räkna in de politiker som fattar besluten - de beslut som drabbar de fattiga. Svenskar som inte ser några som helst problem med att leva med vissa invandrargrupper är alltid de som inte bor med dem. Jag skrev "vissa". Det finns även integrationsinställda, bra invandrare.

Det jag saknar mest i det som nu sker är möjligheten till demokratiskt medinflytande. Det är en glädje att ge, så länge man har något att ge och ser behoven tydligt, typ skänka pengar till Filippinerna.

Det blir svårare när beslut med långtgående konsekvenser fattas över huvudet på folk. Många jag talat med skulle önskat TUT för syrierna, så att vi kan avvisa dem som begår svåra brott och behålla de hederliga. Alla jag talat med vill minska invandringen och ge något mer lokalt bistånd, men ingen vågar säga det högt eftersom man då blir rasist-stämplad.

Jag anser demokratin vara hotad när man inte kan tala om uppenbara samhällsproblem därför att debatten, i den mån den finns, tenderar att bli svart-vit. Sverige dömer ut Norge och många andra länder. Bara vi är goda. De andra är onda. Borderline. Tragiskt att vi har hamnat i en sådan låsning.

Nu och fram till valet förväntar jag mig fortsatt, intensifierad hjärntvätt i syfte att få hela befolkningen att ha ungefär samma åsikter. De två traditionella blocken slåss inte längre mot varandra utan mot SD. Man kommer att göra allt för att bekämpa "nazismen", medan islamisterna i Malmö förföljer judarna där och tvingar dem i landsflykt.

Man visar negativa attityder mot aktiva  kristna som får höga, viktiga poster i samhället, samtidigt som man låter Sharia-förespråkare sitta i riksdagen.

Man bekämpade kristendomen i många, långa år, men står nu med öppna famnen och välkomnar islam, en religion som har blivit allt mer en politisk ideologi och mindre  den religion den en gång var.

Vart logiken och förnuftet tog vägen vet jag inte?

Man pratar demografi, vi behöver bli fler ... fler muslimer? Blir allting bra då?

Svenskarna och främst politikerna behöver sätta sig in i vad islam egentligen innebär, läsa koranen eller böcker om koranen. Jag har ägnat mig åt islam i flera månader nu för att förstå det som nu händer i Sverige. Vad är egentligen "Det muslimska brödraskapet"? När tillkom det och vad vill de? Det är viktigt att vi lär oss svaren NU! Det finns vettiga youtube-klipp. Här är ett sådant: