Tekniken rasar iväg och vi äldre o sjuka hänger inte med. HJÄLP OSS!
Min laptop rasade ihop efter tre år, så ska det ju va. Vi ska konsumera! Jag köpte en ny men den var betydligt mer avancerad och jag drunknade i lösenord som jag uppfann men aldrig dög.
Tekniken blir allt svårare.
Hunden är inte den handikappades bästa vän. Vem ska gå ut med honom???
Nej, nu är det datorn i stället eller en smartphone, but the thing is, I am not smart! Min hjärna tacklar av p g a sjukdom, evakuering i en källare medan man renoverar området. Därtill kommer Corona som berövat mig boendestöd, LSS och kontaktpunkter. Om jag inte kan ta mig ut så är jag en ordinär fånge.
Jag har så mycket att säga, jag tänker ju hela tiden jag ligger sjuk i min säng. Sedan vill jag dela vissa saker men där kör jag in i väggen. Jag klarar inte tekniken! Det skulle finnas akuta datateam för oss isolerade, sjuka singlar, så att vi kan få berätta om våra liv. Jag har levt ett spännande liv, vill verkligen berätta. Men smartphonen har kort minne och det blir inte bra. Köpte en videokamera men hittade ingen mikrofon till den fast det finns uttag. Min röst kan vara svag när kroppen är svag.
Överföring till dator och redigering, känns som att bestiga Mount Everest. Det finns visst vissa tjänster gratis om vi inte hade Corona, men det har vi ju för eviga tider. De kan hjälpa mig att skicka ett sms. Jo, tjänster till äldre ligger på den nivån och jag rasar i förtvivlan för att knappt kunna skicka iväg en vlog på rätt sätt så att den inte hamnar i botten av en ocean.. Taggar etc måste finnas. Men ...
Denna oförmåga att klara av tekniken, som många kvinnliga aspergare lider av, försämrar min livskvalitet radikalt. Att skriva små berättelser om mina märkliga andliga upplevelser, som att hjälpa ett spöke till ljuset, skulle göra mig lycklig, och upptagen.
Om minst tre veckor kanske jag kan få vara i min lägenhet med WIFI och då kommer jag att ringa dyra IT-team som kan hjälpa mig igång, hoppas jag.
Isoleringen, som ju delvis har att göra med Corona, bryter ned hjärnan, och sedan finns det ju inte mycket att berätta.
Jag har haft 54 000 besökare på denna blogg men typ 10 kommentarer, så tydligen vet jag inte hur man gör. Spam finns det gott om.
Vi äldre eller sängliggande har mycket att ge, förse oss bara med avancerad datahjälp och då kan vi in i det sista ge något till denna hårt prövade värld.
Jag önskar alla ensamma det allra bästa!!!
