TRAGEDIN I NORGE
I måndags hörde jag på Rapport om busskapningen i Norge och fattade ingenting. Vaddå busskapning? Flygkapning - islamistiska terrorister. Busskapning .... ??? Vad har hänt med norrmännen, de som är så rika - inte behöver de kapa en buss för att ta sig till Oslo?
Och hur tänker man då när man mördar chauffören, som ska köra bussen? Det kändes också otänkbart att en norrman skulle ha skurit ihjäl alla passagerarna med kniv. Alltså ville jag ha en förklaring till denna märkliga händelse.
Eftersom jag inte klart uppfattade alla orden från den norske reportern i Aktuellt, gällande gärningsmannen, så återvände jag till datorn senare på kvällen. Men då hade norrmannen röst dubbats med en svensk röst som INTE översatte allt reportern hade sagt. Några viktiga ord censurerades bort, viktiga för att förstå dådet! Aktuellt 21.55 var dock ocensurerat och denna gång uppfattade jag orden "av utomnordisk härkomst." Nu kunde jag kombinera orden desperat med invandrare eller asylsökande och kunde gissa mig till vissa samband.
Nästa dag insåg jag att det som hänt i Norge nu var en världsnyhet. All världens press skrev helt öppet om nyheten och VARFÖR dessa ofattbart brutala mord hade inträffat. En asylsökande man från Sydsudan hade drabbats av panik i samband med avvisning från en flyktingförläggning i närheten av busstråket. Detta var nödvändig information för att förstå dådet. Det tyckte inte Sverige, som nöjde sig med "31-åringen". Demokratisk media finns i:
Norge, Danmark, Finland, Polen, Tyskland, Frankrike, Spanien, USA och global rapporteringsmedia!
http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/norway/10427323/Norway-bus-killer-was-due-to-be-deported-today.html
http://www.newsdaily.com/article/70ecb1011e08c33f60055bcd114fb673/norway-bus-hijacker-was-to-be-deported
Sverige fortsätter att driva in i diktaturens töcken, där bara en enda åsikt är tillåten: Massinvandring är bra. Alla andra åsikter är förbjudna och så fort en invandrare begått brott så måste detta hållas hemligt. Däremot inte om gärningsmannen är svensk och absolut inte om han har Aspergers syndrom eller är psykiskt sjuk. Vissa ska skyddas, andra inte. Är en autistisk människa mindre värd att skydda än en afrikan?
Vad säger det inträffade oss? Utländsk press drar sig inte för att berätta om den desperata avvisade mannen från Syd Suden, men Sverige, som i hög grad var berört av händelsen valde sitt gamla mörkläggningsspår.
Det finns risker med stor invandring från tredje världen, från fattiga länder där människor vuxit upp med brutala våldsdåd inristade i ögon och själ. Det finns risker som vi måste väga in och ta hänsyn till för att söka avvärja katastrofer som den nu inträffade. Vi behöver vara informerade om vad som händer, men när media konsekvent mörkar ned invandringens konsekvenser så blir det förstås så att människor vänder sig bort från traditionell media för att hitta svaren någon annanstans. Det finns alternativ svenska media och utländsk media. Detta måste väl ändå svenska journalister förstå?
Fortsätter massmedia på inslagen väg så kommer de till sist att ha mycket få läsare!
Det slutna, odemokratiska samhälle som nu vuxit fram leder till spänningar och våld. De odemokratiska metoderna blir allt vanligare. Jag tänker på attacken mot Jimmy Åkesson, där en äldre dam tagit på sig rollen att frälsa Sverige från ondskan, eftersom mainstream media skapat en bild av honom som nazist. Ungefär samtidigt gick AFA till angrepp mot sverigedemokrater genom att b l a spränga flera av deras bilar i luften !!! Varför tror människor att de kan skapa ett demokratiskt samhälle med odemokratiska metoder, såsom våld???
När ska dagen komma då invandrarfrågorna blir öppna och kan diskuteras utan tårt-kastning på de som ser vissa problem och därmed genast klassificeras som rasister? Att det finns problem sätter den nyligen inträffade tragedin i Norge spotlights på, och där är man också beredd att diskutera dem utan epitetet rasist.
Jag lyckas inte fälla in filmen, men här nedan finns länken till Skavlan-inslaget där komikern Özz Nujen går till hård attack mot "rasistpartierna" SD och Fremskrittspartiet och förväntar sig 100 % medhåll av den norske politikern, men fattar inte att i grannlandet Norge lever man inte med samma föreställningsvärld som i Sverige. Att säga i ett nyhetsprogram att en desperat, avvisad, asylsökande afrikan dödat tre människor på en buss är fakta, inte rasism.
http://www.youtube.com/watch?v=UN3GavhxN_o
Jens Stoltenberg säger några kloka ord: Rasism är att diskriminera människor p g a deras ras eller hudfärg. Att använda ordet fel skapar fördomar och avstånd mellan människor.
Här har Sverige mycket att lära, vi måste bli ärligare och minska avstånden, inte låta "rasist-rädslan" förstöra det konstruktiva samtalet.
Det är förståeligt att Nujen klipptes bort i den norska versionen av Skavlan eftersom han gjorde en ful attack på partier, vars företrädare inte var där och kunde försvara sig, demokratiskt valda partier. Nyttigt för Nujen att inse att PK-ligan inte regerar hela världen. Allt färre länder förstår vad Sverige håller på med.
En blogg om ett liv med Ledgångsreumatism, Sjögrens syndrom, Tinnitus, Autistiska drag och sökandet efter en Mening i allt detta förvirrande vi kallar Liv.
Translate
onsdag 6 november 2013
fredag 1 november 2013
Är man Rasist om man är Realist?
Den 26:e augusti 2013 förändrades både jag och min blogg.
Det var då jag skrev om hijab-drevet, drevet mot svenska rasister som skulle ha misshandlat en muslimsk kvinna. Nej, man sa inte rakt ut vilka förövarna var, men indirekt - genom att ledande politiker tog på sig hijab: "Vi manifesterar att vi står på muslimernas sida mot de förtryckande svenska rasisterna! " Men det fanns inga svenska förövare, möjligtvis hedersrelaterat våld.
Man kan väl säga att denna och en rad andra massmediala drev och extrema politiska beslut ledde till en "omvändelse". Tidigare hade jag varit en vänsternisse och antirasist av stora mått. Jag hade gjort allt för att visa, i konkret handling, min sympati med en hel del flyktingar, jag hade vägrat lyssna till fattiga vänner som kunde berätta om förmåner invandrare hade, som vi fattiga svenskar inte hade. Jag hade filtrerat all information, för att inte förlora tron på den villkorslösa kärleken till alla människor på jorden. Media fick mig att se allting från just deras perspektiv.
Jag ville vara en god kristen, så jag förlät alla former av övergrepp från invandrargäng: våld, hot, vandaliseringar, stölder och t o m mordförsök på en familjemedlem. Mordförsöket var ju svårast. Det krävde att jag ofta gick till ett café med somalier för att över huvud taget kunna se dem som människor. Och det gjorde jag, för de kvinnor jag mötte var mycket kärleksfulla, men deras män såg jag aldrig röken av, tyvärr. Nå, jag var på väg att helas, trodde jag ...
men det var DÅ, när jag arbetade så hårt med att förlåta allt våld från invandrare mot min familj - det var DÅ regeringens stora pekfinger riktades mot Mig:
- ERKÄNN - DU ÄR RASIST! Du skriker elaka ord, trampar på de svarta, misshandlar och rånar de stackars flyktingar som har kommit hit ur den stora nöden. ????????????????????????????
Den svarta mannen som blev sparkad på - svenskarnas fel! (Nej, kurdernas)
Bränderna i Hjulsta och en mängd förorter - svenskarnas fel! (Förenklad analys?)
Man behöver inte vara statsvetare eller ekonom för att fatta att en obegränsad invandring, delvis från u-länder med hög analfabetism, belastar ett lands ekonomi enormt hårt. Och efter ett tag leder det till kollaps av skola, sjukvård, äldrevård, omsorg och bidragssystem.
Någon som vet mer än jag: Assar Lindbeck:
https://www.youtube.com/watch?v=TOZVXQ2ojBA
Efter 5 minuter kommer han in på de stora problem vi har idag med att hantera den massinvandring som redan har skett och om den fortsätter i ännu högre grad blir det en extrem utmaning att kunna erbjuda dem som kommer hit någonting alls mer än tak över huvudet och lite mat.
"28,8 % av afrikanerna är arbetslösa. 60 % av de som behöver socialbidrag är invandrare.
Svensk arbetsmarknad är inte särskilt väl anpassad till den typ av invandring som vi har idag med lågutbildade från utomeuropeiska länder. "
Nedskärningarna inom den sociala sektor jag som sjuk är i behov av står som spön i backen. Jag tycks befinns mig i ett slags ekonomiskt jordskred. Går oavbrutet back då avgifter inom sjukvård och omsorg höjs. Allt oftare måste jag betala själv för mina originalmediciner då deras kopior visat sig vara helt verkningslösa. Hotfulla moln tornar hela tiden upp sig - det mesta ska sparas bort. Mitt gratis-LSS kostar nu flera hundra i månaden och en dag blir den kanske indragen?
Det är uppenbart att i första hand är det just sjuka eller gamla som får bekosta de snabbt växande kostnaderna för en orimligt hög invandring. Jag är alltså inte emot invandring! Men den måste vara reglerad/kontrollerad/terroristfiltrerad. Den måste stå i proportion till antal lägenheter och jobb och kommunernas ekonomi. Bidragskakan ska räcka till allt fler.
Min mamma fick varsel innan något omvälvande skulle ske. Jag ärvde den gåvan och jag lärde mig respektera den efter det att jag hade struntat i varslet ang. min fars död och en allvarlig trafikolycka, som jag kunde ha undvikit. Tack vare Gåvan kunde jag i god tid ta ett värdigt avsked av min mor.
En kväll då jag tittade på nyheter om Syrienkriget fick jag ett varsel, blev illamående och ångestfylld, samtidigt som en tydlig röst sa: "Snart är de här!"
Jag tillät mig att tvivla. Jag hade genomlidit hela den arabiska "våren", varför skulle detta vara annorlunda?
Några dagar senare meddelade media att ALLA syrier som kunde ta sig hit skulle få PUT!''
(Uppdatering: Det är svårt som synsk att tolka sådant man ibland får uppleva. Idag, jan. 2015 förstår jag min mediala upplevelse på ett bättre sätt: "Dom" kan tolkas som IS. I just Syrien uppstod detta monster och hot mot Sverige, Europa, världen. Att ha fri passage mellan Sverige och Syrien, att kunna passera gränserna utan ID-handlingar är en inbjudan till importerad islamistisk terrorism.)
Det svindlade till i huvudet på mig och frågorna stod i kö: "Men, vi har ju inga bostäder? Få jobb. Vi kan ju inte ha råd med svindyra asylboenden i mängd när vi inte har råd med äldreboenden? Sverige brinner ju redan och det är lågskaligt krig i Biskopsgården. Ska vi ÖKA problemen i stället för att LÖSA dem vi redan har? Vi har enorma problem att ta tag i. Vi behöver satsa rejält för att förorterna ska sluta brinna!
Jag har talat med invandrare som säger samma sak som den här killen:
Som vi vet befinner sig EU i kris och vad jag kan se utgör inte Sverige något undantag. Alltså uppstår ett etiskt dilemma som är mycket svårlöst. Att grupp ställs mot grupp är ofrånkomligt. De som först tar smällen är funktionshindrade och gamla, sedan låginkomsttagare som måste finna sig i extremt höjda hyror för att bostadsbolagen ska ha råd att bygga till alla nyanlända. (Detta säger det kommunala bostadsbolaget här). Sjukvårdsbristen drabbar alla som inte haft råd med en privat sjukvårdsförsäkring. En rimlig skolsituation kan uppnås bara av dem som har råd att bo i ett "fint" område.
De som längst kan hålla sig undan kännbara konsekvenser av våra öppna gränser är de rika, där man ofta kan räkna in de politiker som fattar besluten - de beslut som drabbar de fattiga. Svenskar som inte ser några som helst problem med att leva med vissa invandrargrupper är alltid de som inte bor med dem. Jag skrev "vissa". Det finns även integrationsinställda, bra invandrare.
Det jag saknar mest i det som nu sker är möjligheten till demokratiskt medinflytande. Det är en glädje att ge, så länge man har något att ge och ser behoven tydligt, typ skänka pengar till Filippinerna.
Det blir svårare när beslut med långtgående konsekvenser fattas över huvudet på folk. Många jag talat med skulle önskat TUT för syrierna, så att vi kan avvisa dem som begår svåra brott och behålla de hederliga. Alla jag talat med vill minska invandringen och ge något mer lokalt bistånd, men ingen vågar säga det högt eftersom man då blir rasist-stämplad.
Jag anser demokratin vara hotad när man inte kan tala om uppenbara samhällsproblem därför att debatten, i den mån den finns, tenderar att bli svart-vit. Sverige dömer ut Norge och många andra länder. Bara vi är goda. De andra är onda. Borderline. Tragiskt att vi har hamnat i en sådan låsning.
Nu och fram till valet förväntar jag mig fortsatt, intensifierad hjärntvätt i syfte att få hela befolkningen att ha ungefär samma åsikter. De två traditionella blocken slåss inte längre mot varandra utan mot SD. Man kommer att göra allt för att bekämpa "nazismen", medan islamisterna i Malmö förföljer judarna där och tvingar dem i landsflykt.
Man visar negativa attityder mot aktiva kristna som får höga, viktiga poster i samhället, samtidigt som man låter Sharia-förespråkare sitta i riksdagen.
Man bekämpade kristendomen i många, långa år, men står nu med öppna famnen och välkomnar islam, en religion som har blivit allt mer en politisk ideologi och mindre den religion den en gång var.
Vart logiken och förnuftet tog vägen vet jag inte?
Man pratar demografi, vi behöver bli fler ... fler muslimer? Blir allting bra då?
Svenskarna och främst politikerna behöver sätta sig in i vad islam egentligen innebär, läsa koranen eller böcker om koranen. Jag har ägnat mig åt islam i flera månader nu för att förstå det som nu händer i Sverige. Vad är egentligen "Det muslimska brödraskapet"? När tillkom det och vad vill de? Det är viktigt att vi lär oss svaren NU! Det finns vettiga youtube-klipp. Här är ett sådant:
onsdag 23 oktober 2013
FACKELTÅG i solidaritet med utsatta troende ...
... troende sunnimuslimer, shiamuslimer, ISIS-anhängare - eller möjligtvis - KRISTNA??? Vad var innebörden av ordet "troende"?
I de tal som hölls togs frågan med massmördandet/fördrivandet av kristna från b la Syrien och Egypten upp, men av banderollen framgick alltså inte detta, i solidaritetens namn. Islam är ju trots allt en fredsälskande religion? Eller? De flesta imamer säger det till oss, men inte till sina egna. Men den stora islamistledaren Choudary i England säger som det är: Jihad/krig mot de otrogna (b l a kristna) är en viktig del av koranen:
Om troende muslimer dödar troende kristna, så ska detta tonas ned så mycket som möjligt.
http://www.sydsvenskan.se/opinion/signerat/mats-skogkar/klockan-klamtar-for-de-kristna/
Tack! Denna artikel är mycket belysande och bra på alla sätt. En utrensning av kristna sker nu i de muslimska länderna, som är av EXTREM OMFATTNING. (100 000 mördade/år, 100 miljoner förföljda/år). Bland dem som under senare tid stått för de mesta makabra avrättningarna är de syrier som vi har bjudit in i landet. Hur ska flyende kristna finna tillflykt i ett land som allt snabbare islamiseras? Behövs kanske en separat stat för kristna, i stil med landet Israel?
Till sist samlar kyrkorna ihop sig till ett fackeltåg. I början av tåget bärs en banderoll med de noggrant genomtänkta orden:
"SOLIDARITET MED UTSATTA TROENDE I VÄRLDEN"
Men andra ord: Trots att huvudsyftet var att demonstrera mot dödandet av KRISTNA så vågade man inte ha följande ord på banderollen:
SOLIDARITET MED UTSATTA KRISTNA I VÄRLDEN
därför att då skulle ju de som gick i tåget själva kunna drabbas av just denna förföljelse och bli utsatta för islamistiska utspel?? Jag tycker inte att man fullt ut vågade stå upp för kristendomen. Man vågade inte dela deras lidanden, deras som man påstod sig dela.
Inga plakat eller skanderande ord var tillåtna. Någon ville ha ett plakat som protest mot de grymma avrättningarna, av tre syriska kristna nyligen, de som fick sina huvuden långsamt avskurna med köksknivar. Men det gick ju inte för sig i landet lagom. Vi måste vara försiktiga och väga orden på våg - det är så vi brukar göra. Vi vill ju inte stöta oss med någon. Nej, hellre försvinner vi tyst och omärkligt bort från kartan.
Den nye ärkebiskopen ville väl inte ha ordet "kristna" på banderollen eftersom hon tycks betrakta ett sammansmältande av dessa likartade religioner som en möjlighet - eller kanske önskvärdhet?
Att Jihad och Sharia inte finns med i Jesu kärleksbudskap tycks inte spela någon roll? "Gud är större" än sådana petitesser som detta att Jesus tog avstånd från våld medan Muhammed glorifierade det.
Jag är inte längre bokstavstroende och har tagit djupa intryck av hinduism, buddism och New Age, därför att där finns så mycket fokus på Kärlek, Meditation och Goda gärningar. Jag har inte stött på några påbud om att man måste döda oliktänkande. Något sådan vill inte heller väst-orienterade, demokratiska muslimer, men de som bokstavstolkar koranen tenderar att ta över när de blivit tillräckligt många.
Det har genom tiderna gått bra att samsas i vissa länder: kristna och muslimer alltså. Man har t o m kunnat gå till samma helgedom. Men en radikalisering av islam har ägt rum under senare tid.
Jesus var ofta rätt tuff verbalt mot de som angrep han kärlekslära: "Ni huggormars avföda!"
Översättning till dagens svenska oklar, om man inte vill använda ord som "Fuck off you bastards!"
Hur mesiga måste vi svenskar vara för att räknas som svenskar? Vår neutralitetsönskan urartar ofta i ren feghet, eventuellt i undergång. VARFÖR kan man inte få skriva tydliga budskap som:
SLUTA DÖDA KRISTNA!!!
Usch, så de beter sig i andra länder! Muslimerna kan ju känna sig sårade!
De politiker som talar om att de är så obegränsat kärleksfulla och solidariska i sin politik behöver bara kolla in de muslimska länderna för att inse hur kärleksfulla de är där nere mot de kristna, medan Sverige offrar allt för muslimerna. Snällhet eller dumhet? Bristande religionskunskap?
Jag har varit med om många stilla stunder med tända ljus: manifestation mot Utförsäkringen, Självmorden eller Missbruksdöden. Jag är trött på denna eviga tystnad med tända ljus, där någon makthavare säger: "Åh så synd det är om de döda!". Och?
Men kan vi då ingenting GÖRA? De kristna borde ha kämpat på ett offensivt sätt för att påverka detta med sjukersättning, psykiatri och behandlingshem. Kanske kunde de som har krafter till det kunnat starta företag där en stor del av vinsten går till varma, vänliga, kollektiva hem för trasiga människor? Vi andra sjuka kan bara hjälpa till marginellt genom att dela med oss av det vi har, låna ut ett rum t ex.
Om kyrkorna hade satsat på konkret välgörenhetsarbete i mycket högre grad och omsorg om människor i närområdet, t ex besök av de sjuka och de gamla, så hade de kanske kunnat vinna större respekt och fått större stöd från allmänheten? Men nu tycks för många kyrkor fyllda av tomma ord och tomma bänkar. Blandar man sedan upp det med islam så kommer det inte att finnas särskilt mycket kvar av kristendomen, tyvärr. Läste att en pingstkyrka någonstans skulle säljas till muslimer. Ok, religionsskifte är tydligen på gång.
Och Jesus sa: Men om saltet mister sin sälta, varmed kan man då ge det sälta igen?
söndag 20 oktober 2013
JORDENS ÖVERBEFOLKNING bekymrar inte Sverige!
Vetenskapsmännen har länge låtit oss veta att klimatförändringar med torka, missväxt, översvämningar och svält hotar jorden. Ett grundproblem är att jordens befolkning växer så snabbt att vi behöver flera jordar om alla ska kunna leva med en västerländsk, normal standard.
Detta har b l a Kina
satsat på med sin ett-barns-politik. Hur klarar man då äldrevården? Tja, inte
problemfritt, men man arbetar på det.
Så, hur ska vi då rädda
mänskligheten egentligen – minska den eller öka den? Öka kan vi utesluta
eftersom jordens tillgångar inte är oändliga. Ska vi öka den så får vi börja
leva på stenåldersnivå framöver, d v s om tillgångarna ska fördelas rättvist. De f d u-länderna strävar ju efter en
västerländsk livsstil.
Japanerna tänker med
andra ord helt annorlunda är svenska politiker. Betyder det att japanerna är
rasister eller att det helt enkelt finns olika bättre och sämre sätt att tackla
de demografiska problem vi MÅSTE lösa?
Japanerna har också
funderat på invandring, d v s arbetskraftsinvandring. De kan tänka sig att ta
in ett antal sjuksköterskor från Indonesien. Dessa har då kravet på sig att,
innan de kommer, ha lärt sig flytande japanska och detta även i skrift. Få har
klarat av de hårda skrift-testerna. Här ser vi exempel på ARBETSKRAFTS-invandring,
när det är på riktigt och KRAV på att de som invandrar redan ska kunna språket
och inte leva på bidrag en enda dag utan gå rakt till de arbetsplatser där de
är behövda.
WOW! Detta kallar jag för
intelligens på hög nivå.
Men Sveriges modell är
som den är: Obegränsad invandring av afrikanska analfabeter samt lågutbildade,
som inte behöver kunna någonting alls när de kommer hit. Blir det en
bidragsbelastning för Sverige då? Nej, inte alls, säger politikerna. Det blir
ren vinst.
Sverige har tänkt lösa problemen med låg fertilitet hos svenskarna med import av människor från tredje världen, mest lågutbildade människor.
Fertilitet i Sverige
2005-2010 Muslimer 2,5 per kvinna. Icke
muslimer 1,8. Differens 0,8.
Fertilitet i Sverige 2025-2030 Muslimer 2,3. Ickemuslimer 1,8. Differens 0,5.
Fertilitet i Sverige 2025-2030 Muslimer 2,3. Ickemuslimer 1,8. Differens 0,5.
Så, vad har hänt?
Isoleringen drabbar även
f d Socialministern. Hon trodde att orden om valfrihet betydde just det. Men
nej, de vackra orden finns det gott om men framtiden tillhör aktörerna på
marknaden, inte folket.
Vi lever nu i ett
postdemokratiskt samhälle. Skönt att någon säger som det är. Vi medborgare kan
inte via rituella val påverka politikerna att t ex återupprätta den offentliga
sektorn och sätta förnuftet på tronen igen. De ekonomiska krafter som nu styr
oss har vi ingen kontroll över. Det är uppenbarligen inte vetenskapliga,
demokratiska modeller som styr den politik som leder oss mot misären. Vinst är
viktigt, men inte människor, oavsett ras.
lördag 19 oktober 2013
FELBEHANDLINGAR i Vården
Arga doktorn på TV har mycket att göra. Det har också arga patienter, utan juridiskt ombud.
Men man orkar inte kämpa hur länge som helst. Mina erfarenheter av HSAN är negativa. Verkar som om 2 % får sin rätt. När jag utsattes för mitt livs största felbehandling vet jag knappt om det fanns någonstans att klaga.
Den skedde på Södersjukhuset i Stockholm. Ulf Hirsch hette läkaren. Jag sa till honom att jag hade svåra smärtor i höger handled, att vänster redan var opererad och att det var bråttom med att få höger opererad - innan senorna slets av. Eftersom Polyartrit är en symmetrisk sjukdom så sker samma sjukdomsprocess på vänster som på höger sida av kroppen. Detta är elementär kunskap och det borde läkaren alltså ha känt till. Men eftersom jag är en känslig människa med något "dåliga nerver" som det hette förr så vägrade denna, liksom flertalet läkare att ta mig på allvar.
- Äter inte du lyckopiller??
- Jag försökte, men klarade inte av biverkningarna.
- Gå nu hem och ät dina piller och sitt inte här och gnäll över att du har ont.
Två veckor senare vaknade jag upp med en förlamad högerhand. Jag ringde genas sjukhuset och sa vad som hänt. Systern sa:
- Du är inte förlamad! Omöjligt!
- Jag kommer upp och visar handen så får ni se själva!
Jag gick upp till Reumatikeravdelningen och visade min hand. De konstaterade att senorna hade slitits av inne i den trasiga handleden. Detta är vanligt och ska förebyggas genom att man tar bort en del av handleden och rensar insidan av tunneln som senorna löper igenom.
Efter detta "lånade" man upp andra senor som skulle dra upp de som hängde, så att jag inte behövde vara totalt förlamad. Tre sådana operationer gjordes under årens lopp, då och då. Men det där är bara en nödlösning, en dålig sådan. Den mer avancerade lösningen är att byta ut alla knogarna mot artificiella sådana i plast och stål. De utlovar att man får behålla 60 % av sin rörlighet. Men nu har jag knappt någon rörlighet kvar så jag vet inte ...
Jag har skjutit upp protesoperationen därför att jag helst bör sätta in en artificiell handled först. Dessa två operationer kostar mig minst 16 månaders läketid, inklusive enorma smärtor första veckan och senare rejälta skov, då jag blir hjälplös som en baby och då är ju frågan vem som ska ta hand om mig? Det är otroligt svårt att klara sig med en enda hand när alla leder för övrigt är trasiga.
Jag har skjutit upp det hela också för att det är osäkert om jag kan spela gitarr efteråt eller att ÅKA MOPED, vilket är något av det viktigaste för mig för att över huvud taget ha någon livsklavlitet.
Högerbromsen är av böjligt material, anpassad av kommunen, så att den ligger närmare handen.
Men det var länge sedan, någon uppföljning har inte gjorts. Och mopeden är nu tio år gammal. Gjorde en service i våras och reparatören sa att han inte kunde göra bromsarna bättre än de var och jag var inte nöjd. Han bytte olja. Det var allt.
Det finns annat man kan försöka göra, säger min son, det säger han nu EFTER OLYCKAN.
Att den inträffade berodde på felbehandling ett men också på den senaste, som innebär att jag inte fick hjälp med svåra infektioner efter en canceroperation, vilket skapade svårigheter med andning och sömn. Efter ett år hade jag via min reumatolog fått skiktröntgen, som visade att jag hade haft infektioner (obehandlade) och att det nu fanns kvar vatten runt hjärta och lungor, som stör min sömn. Den visade också på bronkit.
När jag var som sjukast och sökte hjälp på Vårdcentralen blev diagosen: Ångestsyndrom. Jag undrade om hon menade att andnöd utan hyperventilation = ångestattack? Om jag hade haft 60 ångestattacker på raken, nattetid? Jag undrade om får feber på natten, rusande hjärta och genomblöta sängkläder av denna diagnos? Utlöses dessa attacker av en operation? Jag visste ju att hon hade fel, men att psykstämpla patienten är snabbast och billigast för den vinstdrivande vårdcentralen.
Utan ordentlig sömn och syresättning av hjärnan så blir man ju en sämre trafikant. Jag skulle ut ur en rondell i förrgår och bilen framför tvärnitade framför ett övergångsställe. Men jag var inte tillräckligt skärpt och mina bromsar inte tillräckligt vassa i förhållande till mitt handikapp. Så, trots allt mitt bromsande så gled jag obevekligen in i den framförvarande bilens bakre del.
Jag noterade att jag kastades av mopeden ned i gatan med mopeden över mig. Det gjorde förstås ont, men den dagen hade jag svåra smärtor i alla fall. Jag kom snabbt upp med kroppen men orkar inte resa mopeden själv. Det tog tid innan någon förstod att jag behövde hjälp med att få upp den.
Sedan utbytte jag och chauffören till bilen vissa uppgifter som försäkringsbolagen behöver och trots att jag orsakade olyckan behöver jag inte betala något, såvida jag inte vill ha en professionell lagning av moppen. Men den har redan fått sina törnar, är rätt gammal, så jag nöjer mig nog med att klistra fast de bitar som nu glipar. Jag har som sagt en praktiskt lagd, vuxen son.
Så, då är väl problemen i stort sett lösta? Nej, frågan är ju om jag kan fortsätta köra eller om jag är för sjuk. Jag ska prata med de som handikappanpassar fordon om de kan fixa till bättre broms eller ej. Ska jag operera mig igen, för 21:a gången? Och kommer jag någonsin att få en syrgasmask, så att jag kan få sova ostört genom natten? Vården är seg, degraderande, respektlös och hänsynslös. Står orden "depression" eller "ensam sjukpensionär" i datorn, är man en fattig värk-tant, då kan man inte räkna med att få
RÄTT VÅRD - I RÄTT TID - AV KUNNIG FÖRSTÅENDE SPECIALIST - SOCIAL RÄTTVISA
Detta är ett resultat av att en söndervärkt hand inte blev opererad i tid, för att problemet ansågs vara psykiskt! Jag kan alltså inte platta till handen mer än så här:
Mopeden har varit min bästa vän i 15 år nu. Att utan smärta susa fram över ängarna, att kunna ställa sig i närheten av en affär, att göra flera ärenden på samma dag. Allt detta är som en serie mirakel, när man knappt kan gå eller bära något.
En olycka inträffade före denna. Men den var jag inte skyldig till, som nu. Det är värre att veta att man har tillfogat någon annan skada och att behöva ifrågasätta sig själv som förare.
Tänk om, tänk om läkaren på Södersjukhuset hade tagit mig på allvar, så helt annorlunda mitt liv då skulle se ut. Min vänstra hand, som blev opererad i tid, är platt, lite knölig men ändå ingen värsting.
Högerhanden är människans bästa vän, ofta är det den som är med om att förverkliga de drömmar man har, det är den som gör allt man vill ha gjort.
Men man orkar inte kämpa hur länge som helst. Mina erfarenheter av HSAN är negativa. Verkar som om 2 % får sin rätt. När jag utsattes för mitt livs största felbehandling vet jag knappt om det fanns någonstans att klaga.
Den skedde på Södersjukhuset i Stockholm. Ulf Hirsch hette läkaren. Jag sa till honom att jag hade svåra smärtor i höger handled, att vänster redan var opererad och att det var bråttom med att få höger opererad - innan senorna slets av. Eftersom Polyartrit är en symmetrisk sjukdom så sker samma sjukdomsprocess på vänster som på höger sida av kroppen. Detta är elementär kunskap och det borde läkaren alltså ha känt till. Men eftersom jag är en känslig människa med något "dåliga nerver" som det hette förr så vägrade denna, liksom flertalet läkare att ta mig på allvar.
- Äter inte du lyckopiller??
- Jag försökte, men klarade inte av biverkningarna.
- Gå nu hem och ät dina piller och sitt inte här och gnäll över att du har ont.
Två veckor senare vaknade jag upp med en förlamad högerhand. Jag ringde genas sjukhuset och sa vad som hänt. Systern sa:
- Du är inte förlamad! Omöjligt!
- Jag kommer upp och visar handen så får ni se själva!
Jag gick upp till Reumatikeravdelningen och visade min hand. De konstaterade att senorna hade slitits av inne i den trasiga handleden. Detta är vanligt och ska förebyggas genom att man tar bort en del av handleden och rensar insidan av tunneln som senorna löper igenom.
Efter detta "lånade" man upp andra senor som skulle dra upp de som hängde, så att jag inte behövde vara totalt förlamad. Tre sådana operationer gjordes under årens lopp, då och då. Men det där är bara en nödlösning, en dålig sådan. Den mer avancerade lösningen är att byta ut alla knogarna mot artificiella sådana i plast och stål. De utlovar att man får behålla 60 % av sin rörlighet. Men nu har jag knappt någon rörlighet kvar så jag vet inte ...
Jag har skjutit upp protesoperationen därför att jag helst bör sätta in en artificiell handled först. Dessa två operationer kostar mig minst 16 månaders läketid, inklusive enorma smärtor första veckan och senare rejälta skov, då jag blir hjälplös som en baby och då är ju frågan vem som ska ta hand om mig? Det är otroligt svårt att klara sig med en enda hand när alla leder för övrigt är trasiga.
Jag har skjutit upp det hela också för att det är osäkert om jag kan spela gitarr efteråt eller att ÅKA MOPED, vilket är något av det viktigaste för mig för att över huvud taget ha någon livsklavlitet.
Högerbromsen är av böjligt material, anpassad av kommunen, så att den ligger närmare handen.
Men det var länge sedan, någon uppföljning har inte gjorts. Och mopeden är nu tio år gammal. Gjorde en service i våras och reparatören sa att han inte kunde göra bromsarna bättre än de var och jag var inte nöjd. Han bytte olja. Det var allt.
Det finns annat man kan försöka göra, säger min son, det säger han nu EFTER OLYCKAN.
Att den inträffade berodde på felbehandling ett men också på den senaste, som innebär att jag inte fick hjälp med svåra infektioner efter en canceroperation, vilket skapade svårigheter med andning och sömn. Efter ett år hade jag via min reumatolog fått skiktröntgen, som visade att jag hade haft infektioner (obehandlade) och att det nu fanns kvar vatten runt hjärta och lungor, som stör min sömn. Den visade också på bronkit.
När jag var som sjukast och sökte hjälp på Vårdcentralen blev diagosen: Ångestsyndrom. Jag undrade om hon menade att andnöd utan hyperventilation = ångestattack? Om jag hade haft 60 ångestattacker på raken, nattetid? Jag undrade om får feber på natten, rusande hjärta och genomblöta sängkläder av denna diagnos? Utlöses dessa attacker av en operation? Jag visste ju att hon hade fel, men att psykstämpla patienten är snabbast och billigast för den vinstdrivande vårdcentralen.
Utan ordentlig sömn och syresättning av hjärnan så blir man ju en sämre trafikant. Jag skulle ut ur en rondell i förrgår och bilen framför tvärnitade framför ett övergångsställe. Men jag var inte tillräckligt skärpt och mina bromsar inte tillräckligt vassa i förhållande till mitt handikapp. Så, trots allt mitt bromsande så gled jag obevekligen in i den framförvarande bilens bakre del.
Jag noterade att jag kastades av mopeden ned i gatan med mopeden över mig. Det gjorde förstås ont, men den dagen hade jag svåra smärtor i alla fall. Jag kom snabbt upp med kroppen men orkar inte resa mopeden själv. Det tog tid innan någon förstod att jag behövde hjälp med att få upp den.
Sedan utbytte jag och chauffören till bilen vissa uppgifter som försäkringsbolagen behöver och trots att jag orsakade olyckan behöver jag inte betala något, såvida jag inte vill ha en professionell lagning av moppen. Men den har redan fått sina törnar, är rätt gammal, så jag nöjer mig nog med att klistra fast de bitar som nu glipar. Jag har som sagt en praktiskt lagd, vuxen son.
Så, då är väl problemen i stort sett lösta? Nej, frågan är ju om jag kan fortsätta köra eller om jag är för sjuk. Jag ska prata med de som handikappanpassar fordon om de kan fixa till bättre broms eller ej. Ska jag operera mig igen, för 21:a gången? Och kommer jag någonsin att få en syrgasmask, så att jag kan få sova ostört genom natten? Vården är seg, degraderande, respektlös och hänsynslös. Står orden "depression" eller "ensam sjukpensionär" i datorn, är man en fattig värk-tant, då kan man inte räkna med att få
RÄTT VÅRD - I RÄTT TID - AV KUNNIG FÖRSTÅENDE SPECIALIST - SOCIAL RÄTTVISA
Detta är ett resultat av att en söndervärkt hand inte blev opererad i tid, för att problemet ansågs vara psykiskt! Jag kan alltså inte platta till handen mer än så här:
POLYARTRIT
Nej, spela synth går inte längre, kan bara använda tumme och pekfinger. Så länge jag hade tre fingrar
försökte jag verkligen, men nu är det sällan jag spelar en stund.
Mopeden har varit min bästa vän i 15 år nu. Att utan smärta susa fram över ängarna, att kunna ställa sig i närheten av en affär, att göra flera ärenden på samma dag. Allt detta är som en serie mirakel, när man knappt kan gå eller bära något.
En olycka inträffade före denna. Men den var jag inte skyldig till, som nu. Det är värre att veta att man har tillfogat någon annan skada och att behöva ifrågasätta sig själv som förare.
Tänk om, tänk om läkaren på Södersjukhuset hade tagit mig på allvar, så helt annorlunda mitt liv då skulle se ut. Min vänstra hand, som blev opererad i tid, är platt, lite knölig men ändå ingen värsting.
Högerhanden är människans bästa vän, ofta är det den som är med om att förverkliga de drömmar man har, det är den som gör allt man vill ha gjort.
måndag 14 oktober 2013
LÖNSAMT MED RÄTTSPSYKIATRI!
... I mitt föregående inlägg ifrågasatte jag starkt nedläggningen av Heljerödshemmet samt alla andra fungerande BEHANDLINGSHEM inom psykiatrin, som såldes ut ca 2009, trots massiva, folkliga protester. Dessa hem, visade sig, hade faktiskt FUNGERAT.
Människor mådde bra: i en vacker lantlig miljö, ej låsta dörrar, promenader och utflykter ut i en läkande natur, regelbundna samtal, mm
Orsaken till nedläggningarna, trots protester, visade sig vara ett redan fattat beslut om att satsa på en b l a RÄTTSPSYKIATRISK ANSTALT - BRINKÅSEN. Varför de fungerande enheterna skulle offras för ett mastodont-fängelse det fattade jag inte. Varför sjuka svenskar kastades ut, för att senare ersättas med traumatiserade flyktingar fattade jag inte heller, eftersom medborgarskap i visst land brukar innebära vissa förmåner.
Jag antog att alla led i de olika besluten handlade om samma sak: maximal lönsamhet. Människorna är i detta sammanhang helt oviktiga, vare sig de är sjuka eller flyktingar. Så dagens nyhet i Agenda gjorde mig inte särskilt förvånad:
LÖNSAMT MED
RÄTTSPSYKIATRI!!!
BRINKÅSEN
Patienter
hålls inlåsta på rättspsyk av ekonomiska skäl.
Det
säger två ledande forskare i rättspsykiatri till SVT:s
"Agenda".– Man tjänar pengar på de här patienterna.
– det finns misstanke om geschäft snarare än vård, menar Ander Forsman
"Patienter på rättspsyk skuldsätts
I Sverige sitter 1.100 patienter inlåsta på slutenvårdsplatser inom rättspsykiatrin. Med några få undantag kräver samtliga landsting frihetsberövade på vårdavgifter, vanligen 80 eller 100 kronor per dygn. Nu har rättspsykiatrin i Sala startat ett projekt för att kartlägga skuldsituationen bland patienterna och resultaten hittills visar att:
skulderna är ett hinder för färdigbehandlade patienter att skrivas ut!
-De blir kvar och det handlar inte om veckor utan månader och år, säger överläkaren och Tuula Wallsten."
En rättspsykiatrisk anstalt är alltså mer lönsamt än t ex Heljerödshemmet var. VILKEN FORM AV VÅRD FÅR MAN DÅ PÅ BRINKÅSEN? Jo, en minut till samtal, 14 minuters terapiarbete och resten ........just ingenting. Med andra ord: INGEN VÅRD - BARA NEDDROGNING! (Och det var ju det många med mig hade gissat sig till.)
http://ttela.se/nyheter/vanersborg/1.2330472-bara-en-minut-vard-pa-rattspsyk
Om en person döms till fängelse så betalar han/hon inte för vistelsen där, men det gör däremot t e x självskadetjejen för sin s k "vård".
TJEJER SOM SKADAR SIG (ROPAR PÅ HJÄLP) DÖMS TILL RÄTTSPSYK! (utan rättssäkerhet, godtycklig strafftid)
http://www.smp.se/nyheter/lobbyn/landstinget-laste-in-mig-pa-rattspsyk(2803557).gm
söndag 13 oktober 2013
Heljerödshemmet - från Behandlingshem till Asylboende.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=5629568
HELJERÖDSHEMMET BLIR ASYLBOENDE, för 55 personer.
Jag tappade andan av förvåning när jag läste nyheten. Jag vet ju att Sverige håller på att förvandlas till en gigantisk flyktingförläggning för att man måste glänsa och visa upp sig som det mest solidariska och snälla landet i EU men ... det som gör mig ledsen är detta: Heljerödshemmet var en gång ett behandlingshem för människor med diverse psykiska problem. Men det lades ned för att Sverige (landstinget) inte hade råd att ge dessa personer verklig BEHANDLING mer, bara piller.
Jag var en av dem som fick vara där några månader, efter ett av mitt livs djupaste reumatiskt skov, tinnitusdebut samt skilsmässa och två flyttningar på raken, tillsammans med ett funktionshindrat barn. Så, gissa om jag blev glad när detta erbjudande dök upp! Att komma till Heljeröd var som att komma till himmelen. Allt jag längtat efter fanns där:
- Gemenskap med andra människor, d v s trygghet.
- Ett soligt rum mot väster
- Bohuslänsk natur när den är som vackrast, ett stenkast från Gerlesborgsskolan
- Lantligt boende utan stress, där man under dagliga promenader kunde klappa katter, prata med hästar eller kackla i kapp med hönsen.
- Täta utflykter till de rosa klipporna vid havet.
- Färsk, hemlagad mat - ofta på råvaror från havet, otroligt god.
- Tid att få prata om allt det jobbiga med sköterskor.
- Meningsfulla samtal med andra boende - nya vänner.
Någon var där efter en canceroperation och hade drabbats av dödsskräck. Jag fick vara hennes nästa och trösta så gott jag kunde. Hon tyckte om när jag sjöng en sång om en trygghet bortom livet i den här kroppen, på andra sidan. Den gjorde henne alltid lika lugn och mig tacksam, för att jag fick betyda något för någon annan.
Hon lämnade sin kropp ett år senare.
En man var där efter fingeramputationer. Han hade så svåra fantomsmärtor att han inte klarade av det hela psykiskt.
Ingen av oss kunde "botas" med piller, men vi fick annat som är bättre: tid att bara vara nära frihetens hav, naturens helande famn, de kluckande vågorna, den varma solen på uteplatsen och varandra. För varje dag sjönk min puls och jag började andas i takt med jordens eget hjärta, helande andetag. (Jag åt ingen psykofarmaka)
Åkte ofta iväg själv med min moppe till det hav jag är född vid, för att fotografera och inspireras till nya målningar.
Jag blommade upp, kreativiteten tog fart och jag målade snart akvareller varje dag,( som jag sålde till personalen.) Jag började bli den jag egentligen var: konstnärsjälen. Sådana själar kan inte drogas ned för då försvinner inspirationen och livet blir alldeles tomt.
Men tron på bearbetning av kriser höll på att lämna svensk psykiatri, ersatt av tron på neddrogning.
Det bestämdes att hemmet skulle läggas ned! Inte bara det hemmet utan alla andra behandlingshem, t ex för problem som anorexia eller psykoser. Det genomfördes massiva protestaktioner beträffande Heljerödshemmet. En förening samlade ihop minst 10 000 namnunderskrifter.
Här är en av alla upprörda röster som höjdes år 2009:
http://www.newsmill.se/artikel/2009/01/28/far-det-verkligen-ga-till-sa-har-turerna-kring-heljerodshemmet
Men det går inte att argumentera med Mammon. Heljeröd måste läggas det för att samhället inte längre hade råd att BEHANDLA människor med psykiska problem.
http://nyheter.vgregion.se/sv/Nyheter/NU-Sjukvarden/Pressmeddelanden/Pressarkiv/Heljerodshemmet-avslutas-i-mars/
"Att driva behandlingshemmet längre skulle innebära att andra delar av psykiatrin skulle behöva genomföra åtstramningar i sin verksamhet.
Ekonomiskt bedöms 2008 års verksamhet leda till ett negativt resultat om 55 miljoner kronor."
Från många håll strömmade protesterna till, även från vissa politiker. Men, det vi inte visste då, men som somliga visste var att: Samhället skulle skyddas från Galningarna genom uppförandet av en absolut rymningssäker psykiatrisk anstalt vid namn Brinkåsen.
Synen på människor med psykisk ohälsa hade förändrats från en vilja hjälpa och stödja till ren och skär RÄDSLA.
Vårdguiden säger att 10 % av befolkningen har haft en depression under det senaste året! Utbrändhet är normalt. Så, varför denna rädsla för "de psykiskt sjuka" när de flesta är det av och till? Fyra av tio reumatiker blir ibland deprimerade. Konstigt?
Men, det paradisiska behandlingshemmet ersattes i alla fall med detta:
Viss skillnad? Japp. Brinkåsen har givetvis kostat en förmögenhet och därför måste alla typer av behandlingshem bort och därmed behandlingen. Ersättning: Neddrogning i fängelsemiljö. Större
delen är Rättspsykiatri men flera avdelningar är avsedda för Allmänpsykiatri. Vem behöver sol, himmel, hav och rosa klippor när det finns Fontex, Lyrica och Leponex?
Sammanfattning: NU-sjukvården hade inte råd att ge verklig vård och behandling åt sjuka svenskar. Regionen gick 55 miljoner back.
MEN Moder Svea har nu råd att bekosta Asylboenden för mer än 100 miljoner!
Jag inser att Migrationsverkets kassa och landstingets inte är detsamma, men det finns ju ändå ett samband mellan kommuner, landsting och statskassan? Kan Migrationsverket ösa ur en aldrig sinande skattekista medan landstingen knappt kan erbjuda den mest basala vård?
Jag kollade lite på några av de asylboenden som finns i denna region: Tjörnbropark, Åtorps Herrgård, Rosenkullen, Restad gård och Heljerödshemmet. Om kostnaderna är liknande per person och plats så borde den ligga någonstans mellan 85-90 miljoner. Ändå finns det fler sådana boende i den här regionen och det kommer att bli fler eftersom vi väl har i stort sett en obegränsad invandring just nu?
Många har inga papper eller falska papper. De kommer in ändå om de säger sig vara från Syrien.
Alltså vet man inte vilka man får in. Men det kan visa sig, som vid Tjörnbropark, att en del tillhör kriminella nätverk från de baltiska staterna. så, p g a av den obefintliga gränskontrollen kan inga garantier utfärdas för hur våldsamt det blir i och omkring ett asylboende. Det varierar: allt från små snatterier till avancerade lägenhetsinbrott, knark- och vapenaffärer. Även om majoriteten sköter sig så är det illa nog om ett 10-tal inte gör det. Att polisen upptäckte förövarna på Tjörnbropark var ju bra, men att de efter lagföring sattes tillbaka på asylboende, i stället för att häktas, begriper jag inte. Spelar allmänhetens trygghet ingen roll?
Att man vågar chansa på ett boende mitt i hjärtat av Bohusläns turiststråk övergår min tankeförmåga? Bohuslän överlever delvis tack vare att så många vill uppleva den ovanliga skönheten här och man vill kanske se några gamla bohuslänska gubbar sitta på ljugarbänken - inte ett antal beslöjade muslimer. Kanske turisterna vänjer sig, eller så förlorar vi dem. Jag pratar ekonomi just nu, inte rasism.
UPPDATERING: Jag kan inte finna några tecken alls på att Heljerödshemmet blev asylboende. Jag antar att män med makt stoppade processen eftersom vi talar om en av de främsta gräddhyllorna i Bohuslän: oerhört dyra hus, överklassens semesterparadis, viktig turistnäring o s v. Det är ju tyvärr så att det brukar bli stökigt på asylboenden och att värdet på huset runt om sjunker.
Landstingsskatten har trots de extrema nedskärningarna inom både psykiatrin och somatin höjts under 2012 med 25 öre och kommer kanske att behöva höjas igen. Flyktingarna har rätt till gratis sjukvård, men för skattebetalarna är det förstås inte gratis, utan vi måste via skatten betala för deras sjukvård. Samtidigt har inte alla svenskar råd till sjukvård och medicin, så vi får väl se oss som en andra klassens samhällsmedborgare? Det är de fattiga, sjuka svenskarna som i första hand får känna av smärtan i kulturkrocken. Därför är också vi de första att reagera när det gått för långt. DET HAR GÅTT FÖR LÅNGT!
Sverige har inte råd med bra sjukvård till sina egna innevånare när de är i nöd men man har obegränsat med pengar till människor från Afrika och Mellanöstern. Så, frågan är då: VARFÖR?
Är det mer synd om en flyende syrier är en svensk, vars liv flyr bort i cancer? Ska vi i första hand hjälpa nödlidande i andra länder och i sista hand de som är svenska medborgare?
Frågorna är många och svaren förmodligen komplexa. Jag tror nämligen inte att den regering som helt sonika utförsäkrade tiotusentals sjuka svenskar från år 2008 och framåt besitter ett övermått av medkänslighet och solidaritet! Alliansen utmålar sig som GODA, så goda att de kan betala för en obegränsad invandring, men inte så goda att de kan ge alla sjuka vård eller sjukersättning. Definiera ordet "god" för oss som inte har fattat innebörden.
Jag famlar efter svaret och orden "snabba cash" dyker genast upp. Flyktingarna är att likna vid guldtackor. Här kan vissa företagare tjäna miljoner/miljarder. T ex Attendo:
http://www.attendo.com/sv/se/individ-och-familj/vara-tjanster/ensamkommande-flyktingbarn/
http://www.expressen.se/nyheter/reinfeldts-radgivare-gor-storvinst-nar-attendo-saljs---igen/
Okey, Renfeldts rådgivare gör storvinst, jag hoppas inte några politiker har egenintresse i den lukrativa flyktinghandeln? Jo, biståndsminister Gunilla Carlsson förstås - som snodde åt sig 20 millioner ur biståndsbudgeten. Rikligt bistånd till fattiga länder kunde kanske ha minskat antalet desperata båtflyktingar till EU?
Men vad är väl 20 millioner? Jo, det är en summa som kunde ha hållit Heljerödshemmets psykiatriska behandlingshem vid liv rätt länge!
Många flyktingar har uttryckt sin desperation över att leva inpackade fem personer i ett litet rum, 61 kr/dag att leva på, utan hopp om att någonsin få en bostad och ett liv. "Vi har inget liv" är ett vanligt uttalande. "Jag kunde lika gärna ha sprängts till döds i Syrien" ett annat.
Jag ser inga andra vinnare i den här absurda invandringspolitiken mer än vissa råkapitalister.
Jag kommer att tänka på Michael Jackson, som ägdes av bolaget Sony. De brydde sig inte om Michael, bara om pengar. När han försökte köpa sig fri dog han. Hans syster påstår att han blev mördad av dem som bara såg honom som en guldkalv - mer värd som död än som levande.
Jag är tveksam till om "They really care about us?"
Uppdatering 15-07-13: Tiden har gått men jag har inte läst om uppror, knivskärningar och liknande på Heljerödshemmet trots att detta händer regelbundet på de flesta andra asylboenden ..???
Så idag, på en utflykt till havet, åkte jag långsamt förbi hemmet för att smygkolla läget. På skuggsidan byggnaden, på en trappa med kassar runt sig, satt en svart ung man med huvudet mellan benen. Ja, han såg milt uttryckt deprimerad ut. Sedan såg jag en annan svart man går runt på grusplanen. Men inga fler ...? Det skulle ju bo 55 pers här. På solsidan såg jag inga svarta som solade, men det har de ju inte heller något skäl att göra! Persiennerna var neddragna till flertalet fönster. Såg sorgligt ut. Ännu sorgligare: Huset såg ut att stå och förfalla! I Bohuslän måste mögel ständigt tvättas bort från de fuktiga fasaderna och man måste måla om relativt ofta. Så hade inte skett. Stället gav ett deprimerande intryck.
Nej, jag vet ingenting mer, men gissningen blir ju att ägarna bara hyr ut för pengarnas skull utan att investera i hus och omsorg. Vem vinner på det? Ingen! Jag tänkte på hur bra vi med tillfälligt dålig psykisk hälsa hade det i denna historiska, gamla byggnad och i vilket fint skick huset var, hur oerhört tacksamma de flesta av oss var för att få denna chans att vila ut vid havet. Kan de som kommit från t ex tropikerna uppskatta Västkusten så som vi svenskar ofta gör? Tycker de bara det är ensligt och folktomt? Jag och många förlorade chansen till en retreatplats när vi inte orkar mer till förmån för människor som blir deprimerade av att sitta på detta hem? Finns det några vinnare i detta spel?
HELJERÖDSHEMMET BLIR ASYLBOENDE, för 55 personer.
Jag tappade andan av förvåning när jag läste nyheten. Jag vet ju att Sverige håller på att förvandlas till en gigantisk flyktingförläggning för att man måste glänsa och visa upp sig som det mest solidariska och snälla landet i EU men ... det som gör mig ledsen är detta: Heljerödshemmet var en gång ett behandlingshem för människor med diverse psykiska problem. Men det lades ned för att Sverige (landstinget) inte hade råd att ge dessa personer verklig BEHANDLING mer, bara piller.
Jag var en av dem som fick vara där några månader, efter ett av mitt livs djupaste reumatiskt skov, tinnitusdebut samt skilsmässa och två flyttningar på raken, tillsammans med ett funktionshindrat barn. Så, gissa om jag blev glad när detta erbjudande dök upp! Att komma till Heljeröd var som att komma till himmelen. Allt jag längtat efter fanns där:
- Gemenskap med andra människor, d v s trygghet.
- Ett soligt rum mot väster
- Bohuslänsk natur när den är som vackrast, ett stenkast från Gerlesborgsskolan
- Lantligt boende utan stress, där man under dagliga promenader kunde klappa katter, prata med hästar eller kackla i kapp med hönsen.
- Täta utflykter till de rosa klipporna vid havet.
- Färsk, hemlagad mat - ofta på råvaror från havet, otroligt god.
- Tid att få prata om allt det jobbiga med sköterskor.
- Meningsfulla samtal med andra boende - nya vänner.
Någon var där efter en canceroperation och hade drabbats av dödsskräck. Jag fick vara hennes nästa och trösta så gott jag kunde. Hon tyckte om när jag sjöng en sång om en trygghet bortom livet i den här kroppen, på andra sidan. Den gjorde henne alltid lika lugn och mig tacksam, för att jag fick betyda något för någon annan.
Hon lämnade sin kropp ett år senare.
En man var där efter fingeramputationer. Han hade så svåra fantomsmärtor att han inte klarade av det hela psykiskt.
Ingen av oss kunde "botas" med piller, men vi fick annat som är bättre: tid att bara vara nära frihetens hav, naturens helande famn, de kluckande vågorna, den varma solen på uteplatsen och varandra. För varje dag sjönk min puls och jag började andas i takt med jordens eget hjärta, helande andetag. (Jag åt ingen psykofarmaka)
Åkte ofta iväg själv med min moppe till det hav jag är född vid, för att fotografera och inspireras till nya målningar.
BOVALLSTRAND - alldeles nära Heljerödshemmet
GERLESBORGSSKOLAN - ett stenkast från Heljerödshemmet
Jag blommade upp, kreativiteten tog fart och jag målade snart akvareller varje dag,( som jag sålde till personalen.) Jag började bli den jag egentligen var: konstnärsjälen. Sådana själar kan inte drogas ned för då försvinner inspirationen och livet blir alldeles tomt.
Men tron på bearbetning av kriser höll på att lämna svensk psykiatri, ersatt av tron på neddrogning.
Det bestämdes att hemmet skulle läggas ned! Inte bara det hemmet utan alla andra behandlingshem, t ex för problem som anorexia eller psykoser. Det genomfördes massiva protestaktioner beträffande Heljerödshemmet. En förening samlade ihop minst 10 000 namnunderskrifter.
Här är en av alla upprörda röster som höjdes år 2009:
http://www.newsmill.se/artikel/2009/01/28/far-det-verkligen-ga-till-sa-har-turerna-kring-heljerodshemmet
Men det går inte att argumentera med Mammon. Heljeröd måste läggas det för att samhället inte längre hade råd att BEHANDLA människor med psykiska problem.
http://nyheter.vgregion.se/sv/Nyheter/NU-Sjukvarden/Pressmeddelanden/Pressarkiv/Heljerodshemmet-avslutas-i-mars/
"Att driva behandlingshemmet längre skulle innebära att andra delar av psykiatrin skulle behöva genomföra åtstramningar i sin verksamhet.
Ekonomiskt bedöms 2008 års verksamhet leda till ett negativt resultat om 55 miljoner kronor."
Från många håll strömmade protesterna till, även från vissa politiker. Men, det vi inte visste då, men som somliga visste var att: Samhället skulle skyddas från Galningarna genom uppförandet av en absolut rymningssäker psykiatrisk anstalt vid namn Brinkåsen.
Synen på människor med psykisk ohälsa hade förändrats från en vilja hjälpa och stödja till ren och skär RÄDSLA.
Vårdguiden säger att 10 % av befolkningen har haft en depression under det senaste året! Utbrändhet är normalt. Så, varför denna rädsla för "de psykiskt sjuka" när de flesta är det av och till? Fyra av tio reumatiker blir ibland deprimerade. Konstigt?
Men, det paradisiska behandlingshemmet ersattes i alla fall med detta:
Viss skillnad? Japp. Brinkåsen har givetvis kostat en förmögenhet och därför måste alla typer av behandlingshem bort och därmed behandlingen. Ersättning: Neddrogning i fängelsemiljö. Större
delen är Rättspsykiatri men flera avdelningar är avsedda för Allmänpsykiatri. Vem behöver sol, himmel, hav och rosa klippor när det finns Fontex, Lyrica och Leponex?
Sammanfattning: NU-sjukvården hade inte råd att ge verklig vård och behandling åt sjuka svenskar. Regionen gick 55 miljoner back.
MEN Moder Svea har nu råd att bekosta Asylboenden för mer än 100 miljoner!
Jag inser att Migrationsverkets kassa och landstingets inte är detsamma, men det finns ju ändå ett samband mellan kommuner, landsting och statskassan? Kan Migrationsverket ösa ur en aldrig sinande skattekista medan landstingen knappt kan erbjuda den mest basala vård?
Jag kollade lite på några av de asylboenden som finns i denna region: Tjörnbropark, Åtorps Herrgård, Rosenkullen, Restad gård och Heljerödshemmet. Om kostnaderna är liknande per person och plats så borde den ligga någonstans mellan 85-90 miljoner. Ändå finns det fler sådana boende i den här regionen och det kommer att bli fler eftersom vi väl har i stort sett en obegränsad invandring just nu?
Många har inga papper eller falska papper. De kommer in ändå om de säger sig vara från Syrien.
Alltså vet man inte vilka man får in. Men det kan visa sig, som vid Tjörnbropark, att en del tillhör kriminella nätverk från de baltiska staterna. så, p g a av den obefintliga gränskontrollen kan inga garantier utfärdas för hur våldsamt det blir i och omkring ett asylboende. Det varierar: allt från små snatterier till avancerade lägenhetsinbrott, knark- och vapenaffärer. Även om majoriteten sköter sig så är det illa nog om ett 10-tal inte gör det. Att polisen upptäckte förövarna på Tjörnbropark var ju bra, men att de efter lagföring sattes tillbaka på asylboende, i stället för att häktas, begriper jag inte. Spelar allmänhetens trygghet ingen roll?
Att man vågar chansa på ett boende mitt i hjärtat av Bohusläns turiststråk övergår min tankeförmåga? Bohuslän överlever delvis tack vare att så många vill uppleva den ovanliga skönheten här och man vill kanske se några gamla bohuslänska gubbar sitta på ljugarbänken - inte ett antal beslöjade muslimer. Kanske turisterna vänjer sig, eller så förlorar vi dem. Jag pratar ekonomi just nu, inte rasism.
UPPDATERING: Jag kan inte finna några tecken alls på att Heljerödshemmet blev asylboende. Jag antar att män med makt stoppade processen eftersom vi talar om en av de främsta gräddhyllorna i Bohuslän: oerhört dyra hus, överklassens semesterparadis, viktig turistnäring o s v. Det är ju tyvärr så att det brukar bli stökigt på asylboenden och att värdet på huset runt om sjunker.
Landstingsskatten har trots de extrema nedskärningarna inom både psykiatrin och somatin höjts under 2012 med 25 öre och kommer kanske att behöva höjas igen. Flyktingarna har rätt till gratis sjukvård, men för skattebetalarna är det förstås inte gratis, utan vi måste via skatten betala för deras sjukvård. Samtidigt har inte alla svenskar råd till sjukvård och medicin, så vi får väl se oss som en andra klassens samhällsmedborgare? Det är de fattiga, sjuka svenskarna som i första hand får känna av smärtan i kulturkrocken. Därför är också vi de första att reagera när det gått för långt. DET HAR GÅTT FÖR LÅNGT!
Sverige har inte råd med bra sjukvård till sina egna innevånare när de är i nöd men man har obegränsat med pengar till människor från Afrika och Mellanöstern. Så, frågan är då: VARFÖR?
Är det mer synd om en flyende syrier är en svensk, vars liv flyr bort i cancer? Ska vi i första hand hjälpa nödlidande i andra länder och i sista hand de som är svenska medborgare?
Frågorna är många och svaren förmodligen komplexa. Jag tror nämligen inte att den regering som helt sonika utförsäkrade tiotusentals sjuka svenskar från år 2008 och framåt besitter ett övermått av medkänslighet och solidaritet! Alliansen utmålar sig som GODA, så goda att de kan betala för en obegränsad invandring, men inte så goda att de kan ge alla sjuka vård eller sjukersättning. Definiera ordet "god" för oss som inte har fattat innebörden.
Jag famlar efter svaret och orden "snabba cash" dyker genast upp. Flyktingarna är att likna vid guldtackor. Här kan vissa företagare tjäna miljoner/miljarder. T ex Attendo:
http://www.attendo.com/sv/se/individ-och-familj/vara-tjanster/ensamkommande-flyktingbarn/
http://www.expressen.se/nyheter/reinfeldts-radgivare-gor-storvinst-nar-attendo-saljs---igen/
Okey, Renfeldts rådgivare gör storvinst, jag hoppas inte några politiker har egenintresse i den lukrativa flyktinghandeln? Jo, biståndsminister Gunilla Carlsson förstås - som snodde åt sig 20 millioner ur biståndsbudgeten. Rikligt bistånd till fattiga länder kunde kanske ha minskat antalet desperata båtflyktingar till EU?
Men vad är väl 20 millioner? Jo, det är en summa som kunde ha hållit Heljerödshemmets psykiatriska behandlingshem vid liv rätt länge!
Många flyktingar har uttryckt sin desperation över att leva inpackade fem personer i ett litet rum, 61 kr/dag att leva på, utan hopp om att någonsin få en bostad och ett liv. "Vi har inget liv" är ett vanligt uttalande. "Jag kunde lika gärna ha sprängts till döds i Syrien" ett annat.
Jag ser inga andra vinnare i den här absurda invandringspolitiken mer än vissa råkapitalister.
Jag kommer att tänka på Michael Jackson, som ägdes av bolaget Sony. De brydde sig inte om Michael, bara om pengar. När han försökte köpa sig fri dog han. Hans syster påstår att han blev mördad av dem som bara såg honom som en guldkalv - mer värd som död än som levande.
Jag är tveksam till om "They really care about us?"
Uppdatering 15-07-13: Tiden har gått men jag har inte läst om uppror, knivskärningar och liknande på Heljerödshemmet trots att detta händer regelbundet på de flesta andra asylboenden ..???
Så idag, på en utflykt till havet, åkte jag långsamt förbi hemmet för att smygkolla läget. På skuggsidan byggnaden, på en trappa med kassar runt sig, satt en svart ung man med huvudet mellan benen. Ja, han såg milt uttryckt deprimerad ut. Sedan såg jag en annan svart man går runt på grusplanen. Men inga fler ...? Det skulle ju bo 55 pers här. På solsidan såg jag inga svarta som solade, men det har de ju inte heller något skäl att göra! Persiennerna var neddragna till flertalet fönster. Såg sorgligt ut. Ännu sorgligare: Huset såg ut att stå och förfalla! I Bohuslän måste mögel ständigt tvättas bort från de fuktiga fasaderna och man måste måla om relativt ofta. Så hade inte skett. Stället gav ett deprimerande intryck.
Nej, jag vet ingenting mer, men gissningen blir ju att ägarna bara hyr ut för pengarnas skull utan att investera i hus och omsorg. Vem vinner på det? Ingen! Jag tänkte på hur bra vi med tillfälligt dålig psykisk hälsa hade det i denna historiska, gamla byggnad och i vilket fint skick huset var, hur oerhört tacksamma de flesta av oss var för att få denna chans att vila ut vid havet. Kan de som kommit från t ex tropikerna uppskatta Västkusten så som vi svenskar ofta gör? Tycker de bara det är ensligt och folktomt? Jag och många förlorade chansen till en retreatplats när vi inte orkar mer till förmån för människor som blir deprimerade av att sitta på detta hem? Finns det några vinnare i detta spel?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)















Okey, kul att höra att landstinget går med hyfsad vinst, bara ni aldrig släpper ut dem som ni låser in!
Sedan måste jag ju gratulera Örnen Öland AB för all den vinst ni kan göra på asylsökande! Hur ni nu får plats med 55 personer, där tidigare 12 patienter bodde vet jag inte. Men finns det hjärterum så finns det stjärterum, säger man.
Har nu lyckats förstå vad Alliansen menar med Godhet = GOD vinst i "vården". Eller ska vi tona ner det till förvaring kanske? Förvaring är ju allt vi har att erbjuda även flyktingarna eftersom Sverige inte har byggt rimliga hyresrätter på 30 år.