Translate

tisdag 23 oktober 2012

VARNING FÖR PILLERTRÄSKET!


 ”Religionen är ett opium för folket” menade fyrtiotalisterna och gjorde revolt mot kyrkan. Och – hur ser det ut idag då? Har vi rätt att tänka själva nu?
Jo, om vi kan undgå svåra kriser av olika slag för annars kanske vi hamnar i den allt större grupp svenskar vars hjärnor står under inverkan av diverse ämnen, vilka kan ge effekter som: svårigheter att tänka, fatta beslut, agera, GÖRA något år situationen, protestera, demonstrera och andra nödvändigheter för att uppehålla en demokrati. Jag talar om ”lyckopillren”.
När den stora finanskrisen drog in över världen sprang grekerna ut på gatonara och protesterade mot den ekonomistiska diktaturen, medan svenskarna sprang iväg till psykologer och psykiatriker. Skulden tycks tynga oss lika mycket under religionens ok som under kapitalismens? Vi har fallit offer för individualismen och gör alla problem till individuella trots att de ibland är av kollektiv natur och att VI tillsammans då måste lösa problemen rent konkret.

All ångest eller depression beror inte på en plötslig ”serotonin-lavin” i hjärnan. 
”Anna” blev övergiven av sin man och krisade ihop. Då fick hon piller, mot sorg. De blockerade effektivt alla känslor så att hon inte behövde bearbeta dem. När hon satte ut pillren hade kroppen själv reagerat på den obearbetade sorgen med att utveckla levercancer. DÅ genomförde hon en rad förändringar av sitt liv, men det var för sent – hon dog efter ett par år. Tänk om hon i stället hade fått hjälp att bearbeta de VERKLIGA PROBLEM som fanns där!

Jag klagade hos en reumatolog över svår värk i höger handled.

- Äter inte du lyckopiller?
- Nej, jag testade men jag tålde dem inte (Cipramil).
- Ät piller och sitt inte här och gnäll!

Två veckor senare vaknade jag upp med en förlamad högerhand. Detta förnekades av sköterskan jag talade med men jag fick visa upp handen trots allt. Senorna hade bevisligen gått av, vilket kunde förväntas, eftersom handleden var söndervärkt och hade kunnat räddas INNAN senorna gick av. Sedan är det för sent.  Senorna är fastsydda några gånger sedan dess, men jag kan nästan bara använda pekfingret numera.

Det borde vara självklart att människor med  kroniska, fysiska sjukdomar skulle få den uppbackning de behöver - av psykolog , då smärta eller förlust leder till att man inte mår så bra i själen.
Det finns lite olika uppgifter på nätet om hur många svenskar som äter någon sorts psykofarmaka idag men drygt en miljon eller fler tycks det vara. Jag känner inte till någon sjukpensionär med diverse krämpor som inte gör det. Det har blivit en självklarhet, den enda hjälpen, byggd på myten att alla mår bäst av en förhöjd serotoninhalt, vilket inte ens är bevisat.

De mest kreativa är oftast födda med låg serotoninhalt för att möjliggöra snabb höjning av endorfinerna – ett förälskelsetillstånd – när man råkat uppfinna en ny låt eller idé av något slag.
Själv utvecklade jag Serotonergt syndrom som svar på Fontex med kopior, inte fullt ut kanske, för då skulle jag ha dött. Men jag avbröt experimentet när jag låg där helt förvirrad i sängen med svåra kramper i kroppen, slog benen i väggen för att hantera kramperna, kunde inte förmedla mig med omvärlden och knappt tänka något mer än: ”Sluta med Flouxetin! Du är förgiftad! "
Det hade gått fem veckor och då skulle ångesten ge vika, men detta gäller inte alla! Alla har inte samma serotoninhalt och ska inte ens ha det!

Förhöjd självmordsrisk på tonåringar under den första tiden har man konstaterat – men vad gör man åt det? Extra bevakning? Nej, ingen får ligga inne så länge. Benzo som komplement används inte längre. Så, hur många har dött av denna förhöjda ångest första månaden av dem som sökt hjälp p g a ångest? Får vi någonsin veta det?
Jag tänker på killen som förlorade sin flickvän nyss. Han hängde sig strax därefter. Det var en känslig person. Hade han fått ett ångesthöjande medel?
Den ökade självmordsrisken beror på att den deprimerade plötsligt blir väldigt handlingskraftig och därför inte stannar vid självmordstankar utan också låter tankarna bli till gärning.

Själv har jag autistiska drag, vilket gör att jag på vissa känslomässiga nivåer är mer barn än de flesta i min ålder. Kreativa personer behåller också en barnslig del längre, eftersom den är nödvändig för skapandet. Den tid jag experimenterade med de lagliga drogerna råkade jag ut för en hel del överdoser (mindre) och jag förstod inte riktigt sambandet med de där ”stabiliserande” pillren. Det gör jag idag.  De flesta psykofarmaka ger mig en permanent förhöjd självmordsrisk så jag måste undvika dem. Dessutom måste jag undvika övervikten de ger eftersom jag annars hamnar i rullstol med överbelastade, sjuka leder. Detta inser jag, men inte psykiatrin. De lider av svår förnekelse.
En kvällstidning skrev en gång att ALLA svenskar borde äta ”lyckopiller” för då skulle hela samhället fungera bättre!!! Tja, det jag ser är hur ett allt mer empatilöst samhälle breder ut sig. Håller vi på att zombifieras?

Eftersom det är kommersiella incitament som ligger bakom den här utvecklingen så krävs det mycket motkraft för att ändra på Pillersamhället. Läkemedelbolagen styr psykiatrin och många av läkarna är uppköpta av dem. Det är ingen idé att snacka biverkningar med en psykiatriker av idag för han kommer bara att försvara medicinen och beträffande viktökningen som följer blir kommentaren : ”Ät mindre och rör dig mer så går du inte upp i vikt.” Skulden hos dem som skapat mediciner som förändrar ämnesomsättningen skjuts över på individen. Vissa psykiatriker är helt klart uppköpta av bolagen, då man kan se namnet på den medicin de skriver ut på deras pennor, block, skrivbordsunderlägg och annat.

När regeringen vill lagstifta mot fet eller söt mat/godis för att minska folkfetman så tar de över huvud taget inte in att en allt större del av befolkningen, åtminstone tidvis, sätter i sig viktökande piller!
Den främsta vikthöjaren av dem alla är  Zyprexa. Man ska ju helst vara psykotisk för att neuroleptika ska vara aktuellt, men verkligheten ser annorlunda ut. Man ger den till gamla, dementa och krisande ”nervsammanbrott”. Detta ord är ju avskaffat numera.  Nej, nu kan det kallas  ”Prepsykos” och modediagnosen är Bipolär Light eller Bipolär 2.

En av läkemedelsbolagens strategier för att hålla aktierna i topp är att bredda målgruppen genom vilseledande marknadsföring eller genom att se till att skapa nya diagnoser, samt givetvis att mörka ned så många biverkningar som möjligt och uppgifter om hur många fattiga försökskaniner i de fattiga länderna som fick sätta livet till.

”Jenny” hade haft sjukersättning i många år utan att man kunnat fastställa en specifik psykiatrisk diagnos. För mig är det uppenbart att en del av hennes problematik är neuropsykiatrisk, men p g a sporadiska läkarkontakter har ingen kommit så långt i sitt tänkande än. Så då fick det bli Bipolär Light, och därmed var det öppen dörr till psykosmedicinen Zyprexa, trots alla domar mot den. Läkemedelsbolaget betalar sina böter och fortsätter som vanligt. Men förbud att fortsätta försäljningen går tydligen inte att åstadkomma?
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/kommitten_for_manskliga_rattigheter/pressrelease/view/eli-lillys-miljardboeter-foer-zyprexa-utredning-visar-samma-slags-brottslighet-ocksaa-i-sverige-267843

Det är fullt möjligt att gå upp 70 kg i vikt på ett år med Zyprexa. Aptiten trissas upp samtidigt som hjärnan börjar tillverka fettceller på att hysteriskt vis. Jenny, som har låg ämnesomsättning, trodde sig kunna motverka viktuppgång genom sin invanda bantningsdiet – men det gick givetvis inte!
Jag har testat flera mediciner mot ångest,  som skulle hjälpa mig uthärda en påtvingad ensamhet, som jag inte ökar i vikt av trots att jag sitter/ligger still för det mesta. Efter 12 kg har jag hoppat av varenda medicin och bantat bort kilona - ända tills jag mötte Lyrica. Den kan tydligen rubba ämnesomsättningen för gott.

EPILEPSIMEDICINEN LYRICA SKRIVS UT TILL VEM SOM VILL!

Lyrica får musklerna att slappna av, på högre dos slås de praktiskt taget ut helt. På 300 mg kunde jag inte längre gå och då var det ju nödvändigt att försöka trappa ut detta rävgift som jag blivit beroende av på ett sätt som liknar en heroinist. Jo, Lyrica är knarkklassat i USA.
Man blir allt mer okänslig ju högre doser man intar. ”Vivianne” blev allt mer okänslig för andra eller rättare sagt personlighetsförändrad. Hon gled bort ifrån mig allt mer och hennes glada skratt fick jag aldrig mer höra. Hon hade stora besvär med benskörhet. Efter ett par år kollapsade rygg och annat eftersom de inte längre fick stöd från musklerna. Sjukvården samordnar ju sällan vårdinsatser och mediciner, så har man inte läst i Fass "kroniska muskelskador" som biverkning till Lyrica och insett konsekvensen av detta, om man har bräckligt skelett eller leder, så är man körd!!!

Vill man ta reda på smutsiga hemligheter, som Pfizer och de flesta andra bär på och skadestånd de betalat ut för sina fula finter så behöver man inte leta länge. Denna länk visar på skadeståndsbelopp och det faktum att just Europa använder Lyrica mot ångest och oro, vilket de flesta kan drabbas av ibland - vilken underbart stor marknad som då öppnar sig! Visst är knark skönt vid oro, men är det nyttigt? Ska mängder av gamla dödas i förtid med flera epilepsimediciner i kombination genom att hjärnan smulas sönder?

http://www.destroyfibromyalgia.com/neurontin--lyrica-pfizers-dirty-little-secrets.html








 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aztra Zeneka utförde tester på i fattigare länder såsom Ryssland, Indien m fl. Det gällde schizofrenimedicinen Seroquel. De som fick placebo blev svårt sjuka. En tog sitt liv.


De har dömts för mycket stora böter mot sin vileförande marknadsföring av Seroquel. De ville saluföra den som ett universalmedel mot psykos, depression och ångest - rubbet. Men sanninen är att det är ett antipsykotikum.

Här råkade jag rejält illa ut under de år jag letade efter en antidepressiv medicin som inte gav viktuppgång. När läkaren föreslog Seroquel svarade jag förstås att jag inte är psykotisk och att min erfarenhet (av omgivningen) är att antipsykosmedicin kan leda till psykospsymtom hos dem som "bara" är deprimerade. Läkaren förnekade detta och sa att det var bra mot depression. Jag testade en vecka, tappade totalt verklighetsförankringen och vara nära att ta livet av mig. Jag kände mig instängd i en bubbla och denna svävade iväg upp i luften. Ingnting spelade längre någon roll. Om jag hade dött hade det förstås betraktats som mitt eget fel men jag var faktiskt ett offer för den felaktiga marknadsföringen. Man vill sälja till så stora grupper som möjligt.

Jag är glad att jag överlevde och att Aztrazeneka fick sin dom!

 

 

 

 

Inga kommentarer: