Translate

fredag 20 juni 2014

NÄRA DÖDEN, mina upplevelser

7 DAGAR KVAR TILL OPERATIONEN

Okey, vissa ser det som att jag går för långt med det här, men om 7 av 100 dör av en knäoperation, så kan en livstidssjuk person som jag, som ska göra en komplex handprotesoperation, trots dåliga lungor, faktiskt dö. Chansen är kanske liten, det beror på vad man tycker om siffran 7. Själv tycker jag den låter för hög. Det handlar väl mest om den allt mer dåliga hygienen på sjukhusen, för att nu inte tala om i mitt hem ... och dit kommer man ju omgående tillbaka.

Det viktigaste är väl avklarat rent praktiskt, nu återstår "bara" förberedelse för att eventuellt dö. Jo, det är bra att skriva ned psalmer och sånt. Det ekonomiska och hur jag ska begravas har jag redan pratat med sonen om. Självklart vill jag inte lämna honom nu, eller den hemlöse som bor hos mig, eller den ensamma, svårt drabbade kvinna jag nyss fick kontakt med mig. Hon har förbjudit mig att dö. Så sedan är det ju upp till Gud med det där. Dödsdagen är förutbestämd. Man kan nog ha sina önskemål, men bara inom vissa ramar.

Jag tänker på Paulus. Han sa ungefär så här: "För min del är det bästa att jag får gå hem till Gud, men för er skull är det bästa att jag stannar kvar." Det är så jag tänker med. Så, det är upp till skaparen.

Men även om jag är behövd så är jag också plågad och längtar hem. Tänkte att jag kanske kunde få hjälpa till från andra sidan, som skyddsängel, varför inte? Att få dö under narkos borde ju vara den perfekta döden?

Jag mötte en person idag som jag pratade existentiella frågor med. Vi kunde givetvis mötas, eftersom det alltid går om man är villig att erkänna att man inte vet allt om Livet. Men jag kände att vi inte hade rört oss inom samma sfärer. Och jag insåg att trots alla New Age böcker jag läst är fortfarande Jesus den viktigaste, andliga personen för mig - och en del av mig.

Jag uppskattar intellektuella människor som ifrågasätter det mesta, men det jag uppskattar mest är dem som har Ljuset i sina ögon. Det är bara ljus och kärlek det är frågan om. Egentligen är allting utom kärleken oviktigt, även om det kan vara kul att tänka och läsa en massa esoteriska skrifter. Risker att gå vilse bland dimmorna finns. Jag har allt mött en del onda väsen på min vandring. De ser och vet allt men deras sanningar är inte alltid snälla - på så vis avslöjar de sig själva.

Ett medium på "fel" sida sa till mig att jag hade ett hjärta av is. Ett annat medium, det enda jag vågar lita på, Anna-Lena Vikström, la händerna på mig och jag kände, såg och hörde hur en massa is inom mig faktiskt smälte bort. Kärleken är större än "sanningen", de där otrevliga sanningarna om de inre sår och trauman vi fått under våra resa genom universum.

Jag har tidigare skrivit om mina Nära döden upplevelser på bloggen. Jag lämnade min kropp och övergick i ett himmelskt tillstånd. 

Klicka på länken nedan!




http://inreliv.blogspot.se/2012/09/nar-doden-upplevelser.html

Inga kommentarer: