Bilder på chemtrails

Hela vintern var vi på västkusten insvepta i gråa dimmor och moln så man såg ju inga flygplan som sprayade något eller så. Jag tänkte att de nog hade slutat med de där dumheterna. Men så kom sommaren och en dag åkte jag ut till kusten med en vän. Himlen var i hög grad blå - MEN så såg jag den där typiska chemtrail-strimman. Det är ingen kondens som dunstar. Det syns hur ämnen i strimman börjar falla nedåt och det var då det slog mig hur smart det är att spraya över havet när det blåser mot öst för då kommer strimmorna allt mer att lösas upp och integreras till något som allt mer liknar moln. Folk tänker att det blivit soldis o sedan mulet, och det har det ju, men utan chemtrails skulle det varit en vacker, solig dag.

Överst en chemtrail och sedan lägger jag in de foton som visar hur de blir tjockare, breder ut sig och blir till mulet väder:

Det sista fotot visar hur det såg ut när vi kom hem, inomskärs, då himlen blivit murrig, disig och man ser en chemtrail underst som är rätt färsk och inte har smält ihop med diset än.

Nu hade jag lärt mig något nytt: hur man försöker dölja det hela genom att flyga över hav eller över moln. Men visst kan jag ofta se nylagda spår där jag bor.

Jag mådde dåligt av denna sommars ständiga dis och fem nyanser av grått. Ljust silvergrå himmel med en blek sol är väl det jag sett mest. JAG SAKNAR SOLEN!

Jag har inte sett många som försökt sola och bada, mest människor som tagit sig ett snabbt dopp bara.

Min son åkte till Gotland och försökte sola sig i diset och simma en lite bit i det kalla vattnet, men det var ju inte särskilt kul. Diset fanns alltid där. Det blev ingen riktig sommar. Vetskapen om att människor styr vädret när de känner för det är en tung börda att bära på. Jag önskar att jag vore lika omedveten som de flesta. Man stirrar ned i mobilen eller rakt fram. Hur många höjer blicken och iakttar det som händer?

Jag har talat med några om detta problem och sedan har de också börjat kolla på himlen och förstått att det här inte är naturligt. Jag önskar att vi skulle bli många så att vi kunde protestera mot det hela. Jag vill inte ens tänka på alla de gifter som långsamt penetrerar våra jordar, vår mat och våra kroppar.

Jag ser nu fram mot en grå höst och en grå vinter. Det är väl bara till att köpa D-vitaminer. Vad kan man göra?

PS. Tillägg ett par foton från en båttur:

Jag är inte van vid att se kolsvarta, små moln på en blå himmel. Det svarta associerar jag med inkommande regn eller åska, men inte längre ...

Tja, vad ska man säga? Återigen ett kolsvart moln som flyter in mot en sol i total upplösning. Strimmor av ljus överallt, blandat med grått, som ligger diagonalt. Dramatisk måste jag säga och spännande med dessa nya, konstgjorda moln. Men eftersom jag har dåliga lungor och blev svårt sjuk ett dygn efter upplevelsen, så föredrar jag de gamla, vanliga molnen.

Den blå pricken är gissningsvis inte planet X! Kameran kanske inte fixade de stora kontrasterna mellan molnen. Nå jag är ingen kameraexpert.

Det blåser ALLTID på fjorden numera. Så mina lungor fick ju i sig enorma mängder luft, fel luft.

Kall, rå luft är inte bra för lungor men problemen har blivit så stora att jag måste misstänka Chemtrails för att påverka mig negativt. Att inte kunna åka båt - hur ska jag klara av det? Jag är fisk och född vid havet.

(Det blev inte regn eller åska trots en del kolsvarta moln.)

Chemtrails - hotar allas vår hälsa!

Min och allas hälsa är givetvis beroende av luften vi andas in. Därför tar jag upp detta skrämmande ämne. Jag förstår dem som vill förneka dess existens och sticka huvudet i busken. Hoten mot oss är tillräckligt stora: jihadister o kärnvapenkrig.

MEN det är alltid bättre att SE sanningen som den är. Om alla vågade göra det så kunde vi kanske stoppa denna livsfarliga vädermanipulation. Men det finns många som över huvud taget inte har märkt något för att de kanske inte lyfter blicken mot himlen i kombination med naivitet: oss kan inget ont ske?

Själv har jag tillbringar alla mina somrar som barn och ung med att ligga på ängen eller stranden och stirra upp mot en blå himmel med vita cumulusmoln (sommarmoln) på. De vanligaste molnen jag såg var just:

CUMULUSMOLN

Fjädermolnen förebådade lågtryck: då visste jag att i morgon blir det regn, kanske med åska.

FJÄDERMOLN

Åskmolnen hade olika utseenden. De byggdes snabbt upp, allt mörkare, allt högre upp i atmosfären. Kolsvarta moln betydde regn och åska på sommaren i alla fall:

ÅSKMOLN

Så gick åren och det dröjde lång tid innan jag började se helt andra moln på himlen. Eftersom jag är naturmänniska och inte dum så började jag skaffa information om det nya jag nu såg.

Etablissemanget och SMHI vill få oss att tro att detta är fullständigt normalt. Reaplan har alltid lämnat strimmor efter sig. Kondensstrimmor varar några sekunder men inte i typ 8 timmar. Det skulle bero på ändrad luftfuktighet m fl undanflykter. En pilot som tydligen tröttnat på lögner flög över en himmel någonstans och satte på och av utsprutningen med någon minuts mellanrum så att man kunde se en rad sträck på himlen. Det var hans sätt att avskaffa fuktteorin och att manifestera att detta var frågan om CHEMTRAILS, inte något annat.

Så här ser planen ut på insidan:

Inga passagerarsäten här alltså. Fullt med tankers innehållande - vad?

Aluminium, barium, titan, bly, arseknik, nanopartiklar, kadmium, ethylen, bakterier, bromid, strontium,  ethylen, mykoplasma etc. Det varierar troligtvis vad man släpper ut. Vår atmosfär och jord är nu som ett kemiskt laboratorium. Vi är labbråttorna.

Allt faller ju ned på jorden och  förgiftar oss långsamt. Både lekmän och forskare har tagit prover med regnvatten eller på andra mer sofistikerade sätt. Detta är bevisat om och om igen.

Aluminium reflekterar bort solljuset så att vi blir instängda under en kemikaliehuva, oftast fuktig. Solsken är sällsynt numera. Det är ersatt med soldis.

Bromid gör det svårt för trädens rötter att öppna upp och suga till sig vatten. Rent generellt kan man bara konstatera att de som bombarderar oss med gifter inte vill oss väl. Självklart kommer diverse sjukdomar att tillta i omfattning. Det är här ordet konspirationsteori kommer in. Inte vill väl eliten avliva oss? Tja, för mig är det sannolikt. Världen är ju överbefolkad och lösningen är att minska den, helst i smyg. Trots alla bevis finns det gott om människor som inte vill tro på att det som nu händer är sant, för då rasar tesen om att människan är god. Vissa är det, men andra är makthungriga psykopater och galna vetenskapsmän som är besatta av tanken av att kunna styra världens väder.

Tanken att man ville rädda oss undan klimatförändringar har jag avskrivit eftersom vädret globalt sett är katastrofalt på de flesta platser. Om syftet var gott så har man misslyckats och borde lägga ned projektet. Torka eller skyfall sveper bort allt större del av våra skördar.

Här i Bohuslän brukar det regna rejält mycket. Här passerar lågtrycken ständigt, med moln innehållande regn eller snö. Men de senaste 8 månaderna hade det kommit extremt lite nederbörd och jag såg växter och träd dö allt oftare. DÅ av någon anledning lät man bli att spraya och låta regnmoln ge oss en rejäl rotblöta. Jag gick ut i pyjamasen på uteplatsen och bara njöt att dånet av allt vatten som äntligen strömmade över oss.

Jag, som alltid njutit så av naturen är numera djupt bedrövad över att det naturliga vädret ersatts av geoengereering - det sitter galningar vid spakarna och styr. Man tycks allt mer spraya på natten för att inte bli upptäckt. Då är himlen gråaktig fram till lunchtid tills det börjar klara upp lite. Man sprayar gärna över hav, nära land, så att molnen driver in över land: strimmorna löses upp allt mer och integreras med de övriga och kan för ett otränat öga framstå som  moln. Det är det inte.

SMHI spådde sol idag och ofta gör de det, med tillägg av ett litet vitt moln. Men under dagen lägger sig slöjorna av spray allt tätare över himlen tills solen knappt syns. SMHI talar om lågtryck och regn men det vanligaste är lågtryck med moln - utan regn. De onaturliga molnen kan nämligen inte regna. Antingen avstår man från spray eller sprayar ett visst ämne, "seeding", över vissa moln så att det blir regn. Mycket ofta är SMHI-appen full av moln med regn. Under dagen plockar man bort regndropparna undan för undan. Haarp-moln regnar ju inte, men detta kan/får SMHI inte prata om.

Vi hade inte en dålig sommar. Vi hade dålig väderstyrning. För kallt i vattnet och ofta i luften samt en vind på mellan 15-20 sekundmeter. Det blev nästan inget båtliv i år. Åkte med min son trots kulingen. Vi visste knappt om vi skulle överleva vissa vågor, men jag VILLE få åka båt åtminstone en gång. Det var ingen nöjestripp. Det var mera en vägran att låta Ondskan besegra mig. 

Varför sover så många? Varför ser så få? Vill man ha bevis så finns de att finna!

Jag har inte nämnt HAARP och den joniserade strålning man sänder ut i jonisfären tills den bubblar utåt, för då blir det för mycket för vissa. Det är radiovågar + kemikalier som står på agendan för att förändra världen och oss. Återkommer  om det. Det finns gott om bra videos:

Om man söker på engelska så finns det oändligt mycket material att bita i. Det finns piloter, fysiker och andra personer, insatta i det hela. Men det är en process att våga öppna ögonen. Vågar du?

SYSTEMKOLLAPSEN FORTSÄTTER!

Jag befinner mig inne i en snölavin och kommer snart att begravas under tonvis av snö och kvävas till döds - så känns det! Metafor för avvecklingen av vård och omsorg.

Massinvandringen kostar pengar. Ingen kan redovisa ett stort plus. Varifrån ska man då ta alla pengarna? Jo, från välfärdssektorn, som ska bekosta både hundratusentals migranter + sjuka/funktionshindrade, gamla och övriga i behov av samhällets stöd. Hur hårt invandringen har drabbat sjukvård och omsorg tror jag få har fattat vidden av.

De som är friska eller har privat sjukförsäkring ser det inte. De lever vidare i tron att det går bra för Sverige. Det kanske det gör men det går åt helvete för de sjuka och gamla! Är vi inte längre en del av det Sverige som det sägs gå så otroligt bra för? Gäller inte allas lika värde oss utan bara ensamkommande "barn"?

Det är vi som bekostar en stor del av invandringen genom att få se vård och omsorg skäras bort i allt större bitar år efter år. Det som inte tagits bort har avgiftsbelagts så mycket att många inte kan betala för boendestöd, hemtjänst eller annat. Kraven för all omsorg ökar för varje år. Jag sitter på den yttersta grenen och ser hur samhället sågar och sågar i trädet. Snart faller jag ...

Insatser ska omprövas var eller vartannat år. Jag får lägga ned allt mer tid på att kämpa hårt för att skriva brev, skaffa intyg, överklaga och hålla på. Snart ett heltidsarbete. Och medan jag skriver och väntar så skakar jag av ångest. Otryggheten är min ständiga följeslagare och så klart gör det att hela mitt hälsotillstånd försämras ytterligare.

VÅRDEN

Har nu väntat 13 månader på Sömnlabb. Jag hallucinerar om en syrgasapparat medan jag kämpar med döden varje natt. Kippar efter andan medan hjärtat löper amok och jag drunknar i svett. Går upp en massa ggr för att byta kläder och låta lungorna få hänga nedåt. De funkar bäst så. De klarar inte av att plattas ut i sängläge.

På remissvaret stod det att väntetiden kunde beräknas till 7 - 12 månader. Men det har ju inte hållit. Hur många år ska jag vänta? Internet säger att utan hjälp kommer den som har andningsuppehåll på natten att dö av hjärtsvikt till slut. En kapplöpning med döden.

Min kampvilja eller döden vinner medan vården drar sin sista suck och bara de med privat försäkring kan få vård på riktigt. Givetvis dör tusentals svenskar i köerna eller av vårdcentralens glada tillrop om att man är superfrisk för att lever och njurar fungerar.

 FÄRDTJÄNSTEN

Den stora reformen 2004 ledde till att jag gick ut i media och kämpade mot de nya, sjuka lagarna som berövade de flesta sin färdtjänst. Jag tog reda på vilka regler de nu hade och alla är lika absurda. Man får inte kunna gå mer än TIO meter! VEM kan inte det, utom den som har amputerade eller förlamade ben? Och alla de totalt orkeslösa sjuka, som kan halta sig fram 100 + 100 meter de ska klara att åka kommunalt och då behöva gå kanske 1000 meter för att ta sig till o från buss, affär, sjukhus mm.

Alla de gamla som bor i en stuga på landet med 1 km till bussen måste egentligen flytta in till städerna om de bara kan gå 200 meter, för då får de ingen färdtjänst. Att man inte kan gå till bussen p g a avståndet är inget skäl till färdtjänst.

Varje år hårdnar kraven. Den sista blanketten sa att om jag kunde åka permobil då kan jag inte få färdtjänst!!! Permobil = elrullstol. Då är väl botten nådd??? Om en person utan armar och ben i en elrullstol inte kan få vårdtransport? Åka fem mil med permobil i kyla och snö till NÄL - funkar det? 

INFORMATION OM NYA REGLER SÄNDS INTE UT TILL DEM SOM HAR ELLER TÄNKER SÖKA FÄRDTJÄNST.

Därför skriver folk allt för mycket sanning och får avslag. Om man skriver: Jag är hjärtsjuk men kan åka bil någon gång ibland - då blir det avslag. Man måste avstå från att nämna bilen som man kan ta en gång i månaden. Djup ärlighet lönar sig inte här.

Att kunna åka moped anses ju vara något för atleter, men i själva verket är detta fordon bra för dem som inte har fel på balanssinnet eller är dementa. Fördomarna är stora. Man trycker bara på startknappen och kör. Inte svårare än bil, men fördomarna står i vägen.

Nå, jag behöver inte känna mig som en hycklare. Jag har använt moped i många år och trodde att det skulle gå ett tag till, men det gör det inte. Den uteblivna sömnen gör att jag är så rörig i huvudet att jag inte kan köra längre. Ett försök gjorde jag med min nya moped, men det gick inte bra. Min hjärna är för seg. Jag reagerar för långsamt. Att köra utmattad är som att köra full. Det funkar inte.
Så min drömmoped är nu till försäljning, med förlust. Har bara använt den en enda gång.

Tänkte sedan ställa ned min gamla moped i garaget ett år eller så. Om jag fortfarande inte kan andas/sova så måste jag sälja den med.

Jag fick en rad frågor om gånghjälpmedel och det enda jag kunde skriva var att jag inte får belasta armar och händer för då kan min nya handprotes gå sönder. Jag får inte ens hälsa med den handen.
Färdtjänsten envisas med att bara fötterna räknas. Om man så skulle sakna armar - spelar ingen roll!

Den som kan rulla en rullstol (och får då färdtjänst) anses sjukare än den som inte kan det och behöver elrullstol. HUR F-N TÄNKER MAN? Vad är det för medicinskt totalt okunniga socionomer som stiftar lagarna???

Jag funderar på att skaffa en hopvikbar rullstol för att kunna handla i de stora köpcentra som nu är enda alternativet. Jag klarar inte av dessa enorma avstånd, kan inte köpa kläder där. Men jag får säkert betala den själv eftersom urdåligt allmäntillstånd inte räcker som skäl till rullstol. Jag misstänker att man helst ska vara död. Hjälpmedel och fordonsanpassningar har krympt till nästan ingenting, medan folk tror att man kan få motorsängar och allt möjligt. VAKNA! Sverige är snart inte alls någon välfärdsstat! Jag kan inte ens få en ergonomisk osthyvel längre.

Allt hänger nog snart på min kontaktperson enl. LSS. Jag har nu fått sex timmar i veckan. Men att använda henne som vårdtransport blir svårt. Hon har sitt eget schema att följa, andra brukare att hjälpa.

Min läkares intyg trodde jag sändes till kommunen direkt. Men det kom till mig, och han hade skrivit att jag kunde använda alla gånghjälpmedel - för att hjälpa mig. Men jag hade redan skrivit att jag inte kunde det, så nu är det nog kört. Olika uppgifter ser mycket dåligt ut. Jag kan verkligen inte åka med flera bussar och gå i trappor. JAG KAN INTE TA MIG TILL STORSJUKHUSET! HJÄLP!

Jag tumlar runt i ett svart universum fyllt med ondska. Vi sjuka ska kastas utför ättestupan trots att Sverige är en humanitär stormakt. Jag har blivit utskälld och utkastad från akuten, trots remiss, med brutna revben, hjärnskakning + nämnda sjukdomar. De skrek att jag skulle åka buss hem i stället för att fråga om de behövde köra mig i rullstol till entrén. Det hade behövts. Hatet kändes overkligt. En bekant behandlades som jag på akuten och dog efter några veckor i cancer. Han hänvisades till VC, d v s döden.

BOENDESTÖD

Två änglar pratar och städar med mig två ggr i veckan. Omprövning skedde igår. De ville helst koppla över mig till hemtjänst. Eftersom de såg hur sjuk min kropp var tyckte de inte att jag behövde social kontakt, prat, ångestlindring, sällskap. När kroppen tacklar av blir själen frisk!!! WOW! Vilken logik!
Men Aspergers syndrom räddade mig - ett år till. Vi klarar inte att främlingar springer ut och in. Nej, min dörr är igenspikad. Bara goa medmänniskor släpps in här! Hemtjänst? NEVER! De rengör bara golven och störtar ut. Mer envisa människor än Aspergare går nog inte att finna.

Jag kastade ut en hemsamarit som körde över min vilja helt och sedan sa jag upp hemtjänsten. Jag skrek som en galning och var nära att börja slåss med henne. Nej, alla sjuka går inte att tämja.
Min mamma tillbringade sina sista dagar på ett boende som hette VILJAN. Namnet var perfekt!
Här sitter jag med dator och printer och en massa VILJA. Men det är mina sista krafter jag andvänder nu till mina sista strider - mot samhället. De borde inte vara emot oss sjuka. De borde vara med oss!

MOPEDEN är reumatikerns bästa vän!

Mina första mopeder var små 30-mopeder, som fick lederna att vibrera, men jag kunde ändå köra korta sträckor och få uppleva naturen. Folk hånskrattade åt mig eftersom jag bröt mot de sociala reglerna. Jag var närmare 50 och då ska man ju ha bil - om man har råd.

Försäkringskassans regler hade hårdnat så att man måste både ha körkort och arbete vid 50/gränsen, så där var det kört. För tidigt för elrullstol. Men min son inspirerade mig att köra moped med honom.
Vilken lycka! Free at last! Nu kunde jag åter få njuta av naturen utan att plågas samtidigt.

Men visst var det jobbigt med det eviga mobbandet. Som nörd borde man bli van, men det blev inte jag. Min enda räddning var EU-mopeden hur jag nu skulle få råd med den samt körkort.

Genom fonder och lån blev drömmen verklighet! Körkortet var ju inget problem för en nörd, utan körningen! Jag körde runt i en rondell åtskilliga ggr innan jag kom ut i rätt fil! Jag ställde mig i svåra korsningar och studerade bilisternas agerande. Och till sist vågade jag kasta mig ut i de flesta bil-sammanhang trots det urusla körkortet. (Det ska vara dyrare o svårare idag ....?)

Sedan levde jag mitt liv med min älskade Kymco tills den började åldras och tills våldet blev för stort. Jag står i kö för reparation och sedan ev. skilsmässa. Har nämligen en annan vid sidan av, också en Kymco. Det är bara så tveksamt om den klarar staden enorma backar. Den tycks gjord för Holland. En fyrtaktare är också svagare. Det var en bekant som nästan tvingade på mig moppen. Han gav en massa löften om handikappanpassning som han sedan inte höll och leveransen blev ett år för sent!

Men nu har jag hittat ett larm-lås från Boss som är dyrt men känns som en trygghet. Eftersom mopeden är för snygg o dyr så ville jag absolut ha larm. Det går på i 10 sekunder o 100 decibel. Om tjuven återkommer går det igång igen, men tystnar. Eftersom jag är långt från garaget är denna lösningen den enda möjliga.
n liten GPS-dosa skulle jag också kunna gömma i mopeden. Tjuvarna älska just mopeder.

Detta blir min sista moped. Jag är så trött så det blir inte många turer med den. Den är lika vit som mitt hår. Den utstrålar den värdighet jag anser att äldre människor har om man gjort sitt bästa med sitt liv.


Den ser mer ut med mitt vindskydd på. Back to Italy! (Problem dock med det nya vädret och att vinden ligger mellan kuling och halv storm för det mesta.)

Kan man känna förlusten av en älskad moped (min röda), som förlusten av t ex en hund? JA det kan man! Om man knappt kan gå så är inte hunden utan mopeden människans bästa vän!
De flesta reumatiker har fått för sig att balanssinnet sitter i benen, men det sitter faktiskt i hjärnan, så om den är kvar så är det bara att trycka på startknappen och åka iväg.

Småstadsskvallret säger att jag bara är hypokondriker. En reumatiker kan ju inte åka moped?
Guuuuuuud, vad jag är trött på dessa fördomar! Vad skulle jag annars använda? Kryckor eller rullator? Dessa är till för att överföra tyngden från kroppen till axlar, handleder och fingrar, men i mitt fall är dessa delvis utraderade, inte helt förstås för då skulle jag inte kunna gasa o bromsa. Men jag har tagit 15 handoperationer och 150 cortisonsprutor för att kunna behålla min FRIHET.

Det känns svårt att sälja sin gamla trotjänare (efter lagningen) men jag måste försöka klara av den förändringen. Autister avskyr förändringar. Men tjuvarna hjälpte mig på traven genom att hela tiden ge sig på och förstöra min älskade, röda vän.

Den vita får bo i ett annat garage med en massa hönsnät att ta sig igenom innan räven kan sätta käftarna i hönan. Jag hoppas de inte slår sönder den direkt. Det kan de ju göra trots tjutande larm. De jobbar alltid på natten. Jag får väl se hur det går. Kanske är det numera bara folk i villa med eget garage som kan ha en fin moped.

DET TILLTAGANDE VÅLDET

Unnar mig att skriva lite om hur multikulturen drabbat mig som handikappad.

Jodå, jag har haft invandrarvänner och jag avväpnade ett hotfullt gäng med kärlek, när jag just landat i ghettot, d v s jag visste inte vad som hade hänt med min gamla hemstad.

Gängledaren blev en vän som jag bad för. Han mådde inte bra och det skulle inte heller jag gjort om jag suttit på den smala Gazaremsan och väntat på att få en bomb i skallen. De palestinier jag träffat har varit traumatiserade.

Vårt senaste samtal kändes skönt. Min vän berättade hur han kämpat sig ur kriminaliteten och nu hade gått på folkhögskola och skrivit en uppsats som han var stolt över. Jag gissar att han nog hade lite dyslexi. Nå, den handlade om invandrargäng och kriminalitet. Han förklarade för mig att 75 % av våldet stod invandrarna för. Det hade han tagit reda på. Jag var imponerad av hans ärlighet!

Idag är det nog 80 % invandrare i mitt område, d v s för mycket för att kunna hålla sig med moped.
Det är tråkigt att behöva skriva som det är. Det kan väl ha varit svenska killar som förstört min moped men då majoriteten inte är svensk och då det faktiskt är som min palestinska vän sa, så är detta det troligaste. När jag flyttade hit var siffran 50 eller lägre.

Min son gjorde service på moppen (mina ben) i våras och den var klar att köra men då hade någon skruvat loss hela frontpartiet. Vandalen fann då att det fanns en del sprickor i fronten efter en krasch, så tjuven lämnade den i garaget. Min son köpte nya muttrar och skruvade tillbaks den. Lackskadorna var stora runt muttrarna. Jag målade över det vita med röd Enamel-färg. Nej, det blev långt ifrån perfekt och jag sörjde över att min gamla vän, som alltid varit så vacker, nu såg härjad ut.

Jag har kört 1 700 mil med min Kymco. Den är handikappanpassad. Jag körde året runt, eftersom jag går så dåligt p g a reumatism. Den var en superviktig del av mitt liv, ja, av mig själv.

Vi ställde ner den i garaget igen och en vacker dag gick jag dit för att ta mig en tur. Till min stora fasa låg det bitar av mopeden samt en slang på sadeln. Tjuvarna hade nu slangat bensin och därmed förstört sits-låset och bänt loss en bit av skalet. Jag var förkrossad, gick hem och tog fyra valium för mycket och återvände till sängen. Det kändes hopplöst för mig att ta mig ut när inte bara sjukdomarna var i vägen utan nu också vandaler.

Min son klistrade ihop mopeden och satte dit en bläckfiskarm för att hålla sitsen nere. Han har nämligen inte tid att laga min moped varannan vecka då han är under omskolning till bilmekaniker och detta måste prioriteras så klart.

Jag ringde polisen och anmälde de två vandaliseringarna. De skrev in detta i datorn men meddelade att det var det enda de tänkte göra, inget mer.

Jag ringde styrelsens ordförande som skrek att han inte hade tid att prata med mig. Han lovade ringa nästa dag, vilket han inte gjorde. Jag sms:ade och fick som svar att jag kunde väl lika gärna ringt honom? Nej, vi autister tar folk på orden, exakt på orden. HAN skulle ju ringa, förhoppningsvis på ett bättre humör. Det jag skrev om mopeden väckte inget medlidande där inte. Kameraövervakning i garagen gissar jag är dyrt och inget man kommer att satsa på.

Skit samma om en handikappads fordon slås sönder gång på gång. Vårt värde har sjunkit allt mer under senare år: Utförsäkring, indragen LSS, ökade avgifter för allting mm. Listan kan göras lång.

Som väl är har jag ett förråd i närliggande garage, där sonen har en MC han inte använder. Så han ska nu sälja den och jag får byta till nästa garage, där platsen är inhägnad med hönsnät och lås. Inget större skydd men ändå. Min nuvarande plats ska jag säga upp.

Jag bröt ihop vid båda vandaliseringarna och mår oerhört dåligt över att någon/några vill mig så illa. Mopeden bredvid har fått stå orörd. Jag kämpar med att inte bli paranoid.

Jag kanske ska vara glad att ingen har bränt ned garagen eller lägenheterna? Sånt läser man ju om varje dag på internet.

När moppen var ny försökte man omedelbart att stjäla den men de misslyckades då jag hade en MC-lås i drevet, hade fått ett större hål borrat av kommunen. Men alla låsen fick bytas ut då de var förstörda, transport måste ordnas.

Nu när den är gammal ska den tydligen tjäna som reservdelslager och tankomat. Varför är vissa människor så onda? För mig är det ofattbart att man slår sönder annans egendom, att man inte kan ha en smula empati.

Min midsommarafton borrades sönder!

När jag skulle flytta till den stad där jag nu bor frågade jag kommunen om det fanns någon huslänga för sjuka eller gamla, helst handikappanpassade lägenheter? Svaret blev:

 - Nej, vi har ordnat det bättre än så; Du kan bosätta dig var som helst och så kommer vi dit och handikappanpassar din lägenhet!

- Men det största behovet jag har är lugn och ro. Jag har hyperakusis/tinnitus och behöver så mycket tystnad det går att få. Jag behöver ligga och vila mycket. Men i lägenhet kan störningarna bli mycket stora från grannarna, så att det inte går att få sin vila.

Damen jag talade med verkade oförstående. Hon bodde nog i villa eller radhus. I så fall vet man inte hur illa det kan bli i lägenhet.

Jag flyttade in i en billig bostadsrätt och den blev i viss mån handikappanpassad.
I de 18 år jag bott här har jag fått utstå ett veritabelt ljud-helvete. Det är alltid någon som borrar eller spikar i betongen och inga öronproppar i världen räcker till för att hålla betong borrens ylande utanför min hjärna.

Området har gradvis fyllts upp av invandrare och de är nu i majoritet. De flesta känner inte till  eller respekterar inte de svenska högtiderna. Ingenting hindrar vissa från att storrenovera på julafton eller midsommarafton.



Jag slapp vara ensam på midsommarafton . När maten var fixad, blommorna på plats, ljusen tindrade och bakgrundsmusiken påsatt - DÅ gick borren igång. Det hade varit oljud tidigare på dagen också men jag hoppades att man kunde lägga av vid 18-tiden, d v s aftonen, för att visa respekt.

Mina arabiska grannar hade flyttat ut men skulle nu ta bort all slags träpanel, som de tänkte ta med sig. Planen var att ta bort allt på just MIDSOMMARAFTON. Hade det inte funnits möjligheter att välja en annan dag?

Jag kände vreden koka inom mig. Det var som att bli pissad i ansiktet. Men inga regler finns här som förbjuder renovering och borrar på storhelger. Maktlöshet ...

Jag tycker att det är mycket skriverier om krav som invandrare ställer på särbehandling, med hänsyn tagen till deras kultur och sedvänjor. Men kan vi svenskar inte få ställa några krav?

Jag känner till många sjukpensionärer som har flytt från de norra stadsdelarna för att söka lugn och ro någon annanstans. De har inte orkat med ljudnivån beträffande de främmande språken som ofta skriks ut överallt och dygnet runt eller barn som får göra som de vill, t ex åka hiss hela dagen igenom.

Man har inte flytt undan någons hudfärg eller sätt att klä sig, nej man har flytt ifrån FÖR HÖG LJUDNIVÅ! Är det verkligen rasism?

De sjukaste av oss har inte krafter nog att flytta. Både jag och en bekant lever vidare med öronpropparna på.

Snart flyttar det in ett stort antal invandrare ovanpå och jag bävar inför hur mycket oljud det då kommer att bli. Är numera så sjuk, gammal och svag att jag INTE ORKAR MER!

Svenskarnas oljud har oftast handlat om för högt stereoljud eller att man gått inomhus med trätofflor. Då kunde man ringa vaktmästaren och få hjälp. Här är den servicen i stort sett borta. Om det är mycket väsen på natten kan man anmäla, annars inte.

Jag kan bara vara tacksam för att jag har tak över huvudet i hemlöshetens Sverige och att jag är gammal nu. Under min uppväxt i ett höghus fick jag lära mig att tassa omkring med tofflor och inte leka några vilda lekar. Om jag hoppade i sängen eller förde oväsen så kastades jag ut, för att inte störa grannarna. Det var då det.

Önskar att nyanlända fick gå en kulturkurs, särskilt beträffande hur man beter sig i flerfamiljshus och så det där med att respektera våra högtider.

Begär jag för mycket?

Cannabis mot tungmetallförgiftning!

I Sverige görs, så vitt jag vet, inga undersökningar av t ex en klagande billackerares blod. Personen kan ha drabbats av problem med övre luftvägarna eller neurologiska skador; yrsel, händer o fötter blir kokheta/iskalla eller så försvinner känseln i dem.

Regeringen Reinfeldt tog bort flertalet av kontrollanterna från Arbetsmiljöverket och det innebar att mindre arbetsplatser inte råkar ut för kontroller, även om AMV ombeds att göra en sådan. Så en minskad exponering av gifter i diverse yrken, det kan man sluta hoppas på, då staten låter företagarna få göra som de vill - och det gör de - de sparar pengar på urgamla centraldammsugare, dåliga utsug etc.

När arbetaren väl fått i sig gifterna går han till företagshälsovården eller vårdcentralen. Företagshälsovården säger då: "Du måste byta yrke!" och VC föreslår ännu ett allergitest, men här handlar det inte om gräs- eller pollenallergi, så det testet är onödigt att göra.

Så vitt jag vet görs det inga tester i Sverige, som kan påvisa för höga värden av koppar, bly, kvicksilver eller annat. Isocyanat-test kan i vissa fall göras.

"Att byta jobb" betyder idag omskolning, så vida man inte är generalsekreterare på FK. Det kostar pengar och energi, vilket den skadade arbetaren kanske saknar. Att söka arbetsskade-ersättning är ingen idé. Utan tester kan ingen bevisa sina skador eller att dessa har med arbetsplatsen att göra.

Jag undrar om man inte gör tungmetalltester för att det skulle bli för dyrt med alla ersättningar till de skadade? Man skulle ju få alla amalgamförgiftade över sig! Nej, det billigaste är att låta människor gå under i tysthet. Jag har träffat skadade billackerare som blivit alkoholister. Gift som gift, tycks kroppen säga: "Bara ge mig något starkt!"

Jag har aldrig riktigt släppt taget om min son, för jag har bara en, och han har "särskilda behov" eller snarare en "särskild hjärna". Han har stora praktiska gåvor men allmänna, teoretiska utbildningar är inte hans grej. Så därför nappade han på kursen till billackerare och sedan dröjde det inte så länge innan problemen började dyka upp. Han förnekade dem så länge han kunde, men sedan blev det ett samtalsämne vi hade i ca elva år.

Han hittade en annan AMS-kurs, till bilmekaniker, och vågade ta steget vidare. Men symtomen tog han med sig och även om det gick bra för honom så sjönk hoppet för varje månad: Förgiftningssymptomen fanns kvar och han pratade om att återvända till sin senaste arbetsplats,  där han fick bra betalt, och sedan arbeta ihjäl sig - bokstavligt talat. Han såg ingen framtid!

NU FICK DET VARA NOG! Jag är rätt gammal och klok så jag visste att:

OM DET FANNS NÅGOT HOPP KVAR GÄLLANDE MIN SONS

TUNGMETALLFÖRGIFTNING SÅ HETTE DEN CBD-OLJA!

Han hade prövat vissa alternativa metoder (svindyra) men jag ville att han köpte något beprövat och vi fann till vår glädje att det finns laglig CBD-olja från industrihampa att köpa i Sverige. 

https://scandinavianhemp.se/produkt/cbd-kapslar-250-st-1000-mg-cbd/

Denna olja innehåller det viktigaste: CBD men ingen THC (den psykoaktiva drogsubstansen).

Efter ca 5 veckor är grabben nu mycket bättre och de rent neurologiska symtomen tycks ha försvunnit!

Om ca en månad lär han ha jobb som mekaniker, medan han kan lämna alla gifter o otäcka symtom bakom sig. Framför honom ligger ett nytt liv i en liten, mysig verkstad/affär med trevliga medarbetare. Den ser ut som ett litet slott, där den ligger strålande vit på en grön kulle.

Jag hoppas att någon människa som blivit tungmetallförgiftad på jobbet läser dessa rader! Det är stört omöjligt att hitta något vettigt på nätet om detta problem. Fundera på saken: Vare sig CBD-oljan kommer från fullt laglig industrihampa eller Marijuanaplantan så tycks oljan ge effekt! THC (ingår inte i industrihampa) är inte lagligt än men behövs tydligen inte i detta sammanhang, som väl är, eftersom både arbete och bilkörning kräver att man är skärpt.

(Jag prövade själv olja med lite THC. Dessvärre blev min gamla hjärna så påverkad att jag inte kunde köra moped, tänka klart, skriva eller läsa längre texter. Mest saknade jag förmågan att läsa, analysera och skriva. Mitt jag liksom sopades  bort. Så jag kan bara förorda den ofarliga CBD-oljan.)